I Värmeverkets stora lokaler i Bredäng är förberedelserna i full gång inför för Unmutes slututställning,som startar den 31 oktober pågår en månad framåt.

Längst in i den största salen, med högt tak och färgade fönster, sitter en filmduk på en vägg. Där ska en teaser av Azaa Salwa Alis första kortfilm, inspirerad av Lundin-fallet, att visas.

– Jag pratade med mina vänner och kände att inte tillräckligt många visste om det här fallet, säger hon.

Lundin Oil verkade i södra Sudan 1997–2003, under brinnande inbördeskrig. Bolaget anklagades bland annat av Amnesty International för att ha förvärrat konflikten genom sin närvaro. Två tidigare bolagstoppar är åtalade för medhjälp till folkrättsbrott och rättegången pågår just nu.

Kortfilmen undersöker fallet från offrens perspektiv och det ska kännas som att man är i huvudpersonens hjärna när hon följer fallet och planerar hur hon ska hämnas. Hon vill väcka människors nyfikenhet.

– Filmen är ett sätt att hedra min mamma som alltid sett till att jag och mina systrar använder våra röster och kunskaper för att göra det vi kan mot den orättvisa vi ser.

Hela kortfilmen kommer att visas på Värmeverket i början av nästa år.

Unmute vill lyfta röster som inte hörs. Azaa Salwa Ali har valt att skilda Lundin Oils verksamhet i Sudan ur offrens perspektiv.

Moa Beckman

Tio utvalda

Azaa Salwa Alis är en av tio konstnärer som gått Unmute, ett residensprogram startat av Värmeverket. Där får deltagare möjlighet att utveckla sina konstnärliga projekt under åtta månader. 2025 sökte 200 konstnärer och de som valdes ut har fått 20 000 kronor, tillgång till lokaler och feedback.

Programmet riktar sig bland annat till dem som inte fått gensvar på sina idéer tidigare.

– Vi vill att de ska känna att de har en plats i branschen, säger Lamar Ansari, projektledare för Unmute.

– Bredäng är listat som ett utsatt område och vi försöker få bort det. Det ska finnas annat att fokusera på, säger Lamar Ansari. 

Moa Beckman

Från plast till vindjacka

I en textilverkstad sitter en annan av Unmutes deltagare och jobbar med sitt projekt inför vernissagen. Kevin Mukuris idé går ut på att ta plast från kustländerna i Afrika och göra funktions- och träningskläder.

– Det finns ingenstans att slänga det där. Så jag tänkte: vad kan man göra med plasten och hur kan det hjälpa communityt, säger Kevin Mukuri.

Kevin Mukuri visar bilder på kläder han designat som ska tillverkas med återvunnen plast från kustländer i Afrika.

Moa Beckman

På utställningen kommer han att visa prototyper på skor och kläder av återvunnen plast. Han kommer även att ställa ut bilder på hemlandet Kameruns stränder.

– Plast är ett problem som staten inte förstått hur de ska hantera. Ofta samlas det i en hög och bränns, säger han.

Det finns exempel på när återvunnen plast i kläder inte blivit bra, menar han. Det gäller att funktionen och materialet gifter sig. Han säger att det måste vara något som människor behöver och använder i vardagen, som träningskläder. Om materialen och funktionen inte gifter sig blir resultatet:

– Cool idea men it's just plast, bro, säger han.

Stränderna i Kamerun är fulla av plast. Den gula väskan i bakgrunden har Kevin Mukuri gjort, och det lila tyget är gjort av återvunnen plast.

Moa Beckman