Johanna Bergmark är bebyggelseantikvarie på Stockholms stad. Hon hoppas att fastighetsägare i Gamla stan svarar på enkäten senast i november. Foto: Pekka Pääkkö

Här bestäms vilka hus som ska släckas först vid brand

Stadsmuseet kartlägger Gamla stans kulturhistoriska värden. Hus för hus inventeras och värderas, så att brandkåren kan prioritera.

  • Publicerad 05:20, 8 nov 2020

Det blåser kallt över Stortorget. Ensliga turister springer runt med selfie-sticks. Bebyggelseantikvarie Johanna Bergmark tittar snabbt i pärmen och pekar på ett rött hus.

– Här finns mycket värdefullt att rädda vid en brand. Det här är absolut högst viktigt att rädda vid en brand. Det är ett av få hus från 1600-talet med bevarad trapphusgavel och här finns ett par riktigt praktfulla dörrar. Sedan finns snickerier och väggmålningar från 1700-talet, kakelugnar från 1800-talet och marmorgolv från 1900-talet, säger hon och sveper med handen över torget.

Så förebygger du brand:

Brandvarnare. Minst en på varje våningsplan och även i sovrummet. Brandvarnaren ska placeras i taket. Kontrollera att brandvarnaren fungerar och byt batteri vid behov.

Brandsläckare. Vi rekommenderar att du har en 6-kilos pulversläckare. Förvara den lättåtkomligt. Kontrollera på mätaren att det finns tryck kvar i släckaren och att den inte är mer än 15 år gammal.

Brandfilt. Med brandfilt kan du snabbt kväva en mindre brand eller om det brinner i någons kläder.

Spistimer eller spisvakt. En spisvakt eller timer stänger av spisen om du själv glömmer det.

Jordfelsbrytare. En jordfelsbrytare bryter strömmen snabbt och minskar risken för personskador och elbränder.

Förberedelser. Säkerställ att du och din familj vet vad ni ska göra om det börjar brinna. Kontrollera era utrymningsvägar och prata om och öva gärna hur ni ska agera i händelse av brand. Bestäm en uppsamlingsplats där ni ska samlas när ni har utrymt.

Du minskar risken för brand genom att hålla utrymmen runt spis och elektriska element fria från brännbara föremål. Låt bli att använda elektriska apparater med trasiga sladdar eller kontakter.

Källa: Storstockholms brandförsvar

Visa merVisa mindre

Huset på Trångsund byggdes under medeltiden. Sedan dess har ytterligare våningar byggts på. Både originalporten och smidesbalustraden på taket är från 1700-talet. Foto: Pekka Pääkkö

Unik 100-årsinventering

Alla hus i Gamla stan är blåklassade. Det innebär att samtliga omkring 365 fastigheter i Gamla stan har synnerligen höga kulturhistoriska värden värda att bevara.

I ett nytt projekt kartlägger Stadsmuseet husens kulturhistoriska värden, både in- och utvändigt, för att brandförsvaret ska veta vad som finns i husen av kulturhistoriskt värde och kan anpassa insatsen i fall det börjar brinna.

Johanna Bergmark understryker att brandförsvaret främst prioriterar människoliv men att projektet är viktigt för att byggnaderna står tätt och att eld lätt sprider sig.

Förutom att sammanställa det man redan vet om husen i dag undersöks husfasader och en enkät har skickats ut till fastighetsägare, i vilken de ombes redovisa kulturhistoriskt värdefull inredning som till exempel målningar, kakelugnar och tidstypiska detaljer.

– Projektet är unikt. Det är ett första steg för att fylla kunskapsluckorna som finns i Gamla stan. Vi går igenom varje individuell byggnad och målet är att skapa en digital karta med faktaunderlag om var och ett. Den sista heltäckande inventeringen gjordes 1916!

Hissbommar och handgjorda portar

Framför allt är det husens fysiska uttryck projektet fokuserar på, snarare än händelser eller personlig historia som att konstnären Carl Larsson till exempel är född och uppvuxen på Prästgatan 78.

– Det är rätt svåra frågor. Det är aspekter vi måste väga in i våra värderingar, säger Johanna Bergmark och går längre ner längs den smala gatan.

De utstickande hissbommarna visar på vilken funktion husen haft, ofta låg lagren längst upp och var knappast brandsäkra. Hon stannar utanför en grön port. En kvinna med en hund ler, öppnar porten och går in.

– Den här är också av väldigt högt värde. Snickarmästaren Johan Möller gjorde porten och flera av dörrarna som finns bevarade inne i huset år 1684. Källarluckorna i smidesjärn här intill är från samma tid. I huset intill finns originalfönster från 1860 med färgat glas, intakta!

Porten på Prästgatan. Skapades på 1600-talet av en snickarmästare som bodde i huset. De platta ankarjärnen ovanför till vänster fäster inre träbjälkar och är tidstypiska för medeltiden. Foto: Pekka Pääkkö

Gamla stan är Stockholms kärna

Johanna Bergmark rundar hörnet och går ner till en butik på Västerlånggatan. Det är folktomt. Hon går förbi nedsläckta skyltfönster och pekar in i en butik. Glastaket är dekorerat med blommor och guldfärgade ornament. På väggarna hänger luftgevär och yxor i plast. Utanför hänger kläder, på en svart t-shirt står det "Fika, what else?".

– Folk är ju väldigt måna om kulturarvet här. En del hör av sig till oss om att det slängs ut interiörer. I grund och botten består hela Gamla stan av ett unikt kulturarv. Det är Stockholms kärna. Det var ju härifrån allt växte fram.

Genom att känna till kulturhistoriska värden kan brandförsvaret arbeta på olika sätt. Genom att till exempel inte använda vatten på en våning förstörs inte en takmålning på våningen under. Foto: Pekka Pääkkö

Kuriosa och fakta om husen i Gamla stan:

Hippomenes 1 (Trångsund 6, Ankargränd 2, Ankargränd 6)

Fastigheten består av två huskroppar.

Huset mot Trångsund var ett medeltida stenhus från 1400-talet, delar av detta finns bevarat inne dagens hus, till exempel murverk i stommen och tunnvalv i källaren.

Det medeltida huset var ett av flera hus som utsågs till härbärge för kung Sigismunds polska svit år 1593. Det hade då konfiskerats från dess dåvarande ägare Själagården av kronan (staten) i samband med reformationen.

Huset ägdes av guldsmedsfamiljen Clerck under 1600-talets senare del, som vid denna tid ägde flera fastigheter i kvarteret Hippomenes. De lät genomföra en kraftig ombyggnad av det medeltida huset och lät uppföra ytterligare ett hus på tomten mot Prästgatan.

Huset mot Trångsund fick sin tidstypiska gustavianska putsfasad år 1780 med smidesbalustrad och urnor på taket. Ombyggnaden gjordes av handelsmannen Johan Georg Stutén som då byggde samman de två äldre husen.

På grund av husets läge mitt emot Storkyrkan har fasaden mot Trångsund haft en ståndsmässig utformning sedan det sena 1600-talet. Övriga fasader har enklare utformning.

På fasaden mot Ankargränd och Prästgatan finns flera bevarade 1700-talsfönster.


Iris 12 (Västerlånggatan 33, Prästgatan 32)

Medeltida stenhus, 1400-tal.

Påbyggt 1670.

Fasaden mot Västerlånggatan är mycket välbevarad från 1871. Här finns både en butiksfasad i två våningsplan med gjutjärnsdekorationer och bevarade fönster från samma tid.

På fasaden mot Prästgatan finns det bland annat fönster från 1700-talet. Invändigt finns snickerier och kakelugnar från 1800-talets senare del.

Deucalion 9 (Kornhamnstorg 59)

Nybyggt 1645.

Huset fick sin nuvarande fasadutsmyckning 1865.

Stenportalen är bevarad från 1645, men porten är utbytt sent 1900-tal.

Bevarat gårdshus från 1732.

Inne i huset finns mycket värdefull inredning, till exempel dekormålade bjälktak med landskap, djur och blomsterrankor från 1645. Här finns även snickerier från både 1500-, 1600- och 1700-talet samt kakelugnar från 1700-talet.

Källa: Stadsmuseet

Visa merVisa mindre