Det har varit ett år av svarta rubriker. Om barn som mördas. Om oskyldiga människor som faller offer när kriminella spränger radhus i luften. Våldet drabbar oss alla.

I en enkät har Mitt i ställt frågan till imamer, fältassistenter, poliser, fotbollstränare, bibliotekarier, rektorer och många andra – hundra personer som på olika sätt möter dem som drabbas och som försöker vända våldsspiralen.

De har fått svara på hur vi hamnade här, men framför allt: Hur tar vi oss vidare?

De vittnar om en ung, vilsen generation som saknar framtidstro, där jakten på samhörighet lockar in dem i nätverkens våld.

– Kriminella kan ge det som samhället missar. Odlar vi en stark tillhörighet, självkänsla och trygghet hos barn får de kriminella svårare att locka dem, säger Aiya Mohsen Ali, ledare för ungdomsföreningen Swat i Järfälla.

Grafik/Mitt i

Strängare retorik

De politiska utspelen om hårdare tag har haglat tätt under hösten. Fotbojor på barn, låsta SIS-hem och ungdomsfängelser är några exempel. De skärpta straffen får också brett stöd i Mitt i:s enkät. En majoritet av eldsjälarna skattar polisens betydelse som aktör för att bekämpa våldet högst.

Samtidigt syns en oro för att det ska gå för lågt. Förslag som visitationszoner kan snarare öka motsättningarna och underblåsa en misstänksamhet mot samhället.

– Jag tror mer på en polisiär närvaro som både bekämpar brottslighet och bygger relationer med samhället, säger Abdulkadir Bulhan,verksamhetschef på Möjligheternas Plats i Sollentuna.

Verksamhetschefen Abdulkadir Bulhan.

Tomas Stark

Förebyggande framför allt

I stort sett alla menar dock att den långsiktiga lösningen måste hittas någon annanstans. För varje krona som går till repressiva åtgärder, ska två gå till det förebyggande, som Sara Wäsström, tränare i Spårvägen friidrottsklubb i Sätra uttrycker det. 

Majoriteten av alla är överens om att det är i skolan förändringen måste börja. Det är där många unga slås ut i  dag eftersom de inte hittar en plats i skolan.

För Pamela Rizk, Årets lärare i Järfälla, är lösningen tydlig:

– Stoppa nedskärningarna. Jag och mina kollegor har fått nog.

Arbetsbelastningen är stor och vi räcker inte till, säger hon.

Vuxna har en viktig uppgift

Men även det som händer utanför skoltid på fritidsgårdar, fotbollsplaner och i centrum ses som minst lika avgörande. Och även här har de vuxna en viktig uppgift för att visa barnen vägen och vara­ föredömen. Från politiskt håll måste man se till att de unga får samma möjligheter att idrotta.

– Oavsett om det är skola, fritidsgård, församling eller idrottsförening – det måste finnas vuxna som både kan och vill ta diskussionen, säger Torbjörn Gustavsson, kyrkoherde i Bromma församling.

Grafik/Mitt i

Samarbetet är allt

Den röda tråden i eldsjälarnas svar är att hela samhället måste kroka arm. Socialtjänsten, skolan, föreningar och rättsväsendet måste lämna sina stuprör och samarbeta. Sekretessen mellan myndigheter måste bort. Pengar behöver skjutas till. Och föräldrarna får inte lämnas ensamma.

– Det är många föräldrar som behöver stöd och de vänder sig till oss. Vi önskar att vi hade mer resurser så att vi kunde hjälpa alla som söker vår hjälp, säger Hussein Farah, imam på Islamiska Kulturcenter i Rinkeby.

 Samtidigt som åtgärder sätts in understryker bland andra den före detta gängmedlemmen Sebastian Stakset att inget går att lösa så länge vi har utanförskapsområden som ständigt producerar nya kriminella.

Aiya Mohsen Ali har tidigare lyfts som en Lokal Hjälte av Lokaltidningen

Erik Lejdelin

Pengar och status i kombination

 Och det är inte bara i utsatta områden som vuxna­ behöver kliva fram. En ungdoms­koordinator i Danderyd uppmanar fler föräldrar att säga ifrån mot festkulturen och partyknarkandet som bidrar till gängens ekonomi.

 Statusjakten som drivande faktor bakom kriminaliteten pekas också ut i enkäten. Alla som omger sig med dyra märkeskläder, bilar och accessoarer är med och eldar på normen, menar Günther Mårder, näringslivsprofil och sparguru i Sollentuna som tror att om resursstarka i samhället valde bort lyxvarorna skulle normen förändras.

Men oavsett lösning framträder det samlade budskapet tydligt. Ansvaret att stoppa våldet ligger hos alla. Eller som Ida Kriisa, gymnasielärare i Hammarby sjöstad, säger det:

– Fler måste kliva upp ur soffan, ut ur sina sociala medier och in i ungdomarnas verklighet.