Bures boahtin! Tervetullu! På samiska och meänkieli (tornedalingars språk) hälsas besökare välkomna till förskolan Norrskenet. Där inne finns en lavvo (en sommarkåta), en lekbastu och gosedjuren är i form av fiskar som går att hitta i älvar norröver.

De har valts utifrån sin koppling till den samiska och tornedalska miljön.

Norrskenet ligger på Maria bangata och är en förskola för barn med koppling eller rötter till samiska eller meänkieli. Det är den första av sitt slag i Stockholm. Här ska barnen få en chans att utveckla och bevara sina språk och sin kultur.

Förskolläraren Lovisa Dahlberg och rektorn Mira Banjac är redo att på ett lekfullt sätt få barnen att knyta an till sina arv.

Pekka Pääkkö

"Var hysch-hysch"

– Det är jätteviktigt för identiteten. Jag fick sent reda på att jag även var same. I Norrbotten där jag växte upp var det hysch-hysch, inget man pratade om. För mig hade det betytt mycket att gå här, säger förskolläraren Lovisa Dahlberg, som har specialkompetens inom tornedalsk kultur.

Samer erkändes som ett urfolk i Sverige 1977. Tornedalingar erkändes som nationell minoritet 1999.

– Tornedalingar kallas för det osynliga folket. Många bor i Stockholm, men kunskapen om kulturen, maten och musiken har bleknat, säger rektorn Mira Banjac.

Med det sagt är svenska huvudspråk i undervisningen och läroplanen densamma som på andra förskolor.

– Men vi adderar andra språk. Som att vi kan sjunga Lilla snigel först på svenska, sedan meänkieli och samiska. Vi ska jobba mycket med handarbete och då benämna allt på de olika språken, säger Lovisa Dahlberg.

Huvudspråket är svenska, men flera språk ingår i undervisningen.

Pekka Pääkkö

Kaffeost och renkött

Utöver det som talas ska de olika kulturerna även genomsyra lekar och den mat som serveras. Upplägget har arbetats fram med tornedalska och samiska föreningar. En av pedagogerna – Nik Märak – är även utbildad kock och konditor så renkött, kaffeost och gáhkku-bröd är att vänta på menyn.

– Tanken är att barnen ska kunna lägga till en pusselbit om sin identitet i sin uppväxt, där det samiska och tornedalska språket och kulturen blir en rolig del, säger Mira Banjac.

Inga barn än

Förskolan har tolv platser, men trots att de öppnade i september har inga barn börjat än. Så kan det vara när man gör något helt nytt, menar Mira Banjac, och jämför med Charlottendals förskola i Luleå med samma inriktning som Norrskenet. I starten var det trögt, sedan växte det till en stor förskola.

– Det är alltid lite trögt i starten för pionjärer, säger rektorn Mira Banjac.

Norrskenet har några barn i kö som än är för unga för att börja.

– Under tiden så har vi lite öppet hus och låter andra barn komma hit och titta. Vi är också på andra förskolor och delar med oss av våra kulturer. Men vi är verkligen redo att ta emot barn, säger Lovisa Dahlberg.