"1900" står det på den gamla villan i Gröndal. Den bär spår av förra sekelskiftets snickarglädje men är också ombyggd. Detsamma kan man säga om miljön runt omkring. Bara några meter från huset ligger på- och avfarten till Essingeleden.

– Den största förändringen som skett i Gröndal sedan jag växte upp här är bygget av Essingeleden och rivningen av alla arbetarvillor från 1900-talets början. De fanns bland annat längs hela Gröndalsvägen ut mot Ekensberg. Nu är bara några få kvar, säger Per-Ola Eriksson.

Mitt i träffar Per-Ola Eriksson i Gröndals centrum, en dimmig och kulen vinterdag. Han kan området som sin egen bakficka. Han var bara tre år när han flyttade hit med sin familj 1947, till en lägenhet på Ekensbergshöjden. Mycket var annorlunda då. Det fanns till exempel separata bröd-, mjölk-, kött- och fiskbutiker och det var knappast risk för trafikstockningar.

– På vår gata fanns det en enda bil när vi flyttade in. Nu går det knappt att få en parkeringsplats längre, konstaterar han.

Där Coop nu ligger låg förr tre gamla trävillor. Två av dem hade just rivits när han filmade i Gröndal 1960.

Där Coop nu ligger låg förr tre gamla trävillor. Två av dem hade just rivits när han filmade i Gröndal 1960.

Märta Lefvert

Blomsterhanden i Gröndals centrum öppnade 1946 – en av få verksamheter från den tiden som finns kvar.

Blomsterhanden i Gröndals centrum öppnade 1946 – en av få verksamheter från den tiden som finns kvar.

Märta Lefvert

Filmade 1960

Per-Ola Eriksson blev intresserad av lokalhistoria redan som barn och när han fick reda på att Essingeleden skulle byggas ville han skildra Gröndal före förändringen. 16 år gammal tog han itu med projektet ihop med kamrater från Liljeholmens kyrkliga ungdomsförening, där han var ordförande. Per-Ola filmade ett par av dem när de gick genom området – bland annat genom centrum, ut till Ekensberg, upp till Sannadalsplatån och längs Trekanten.

Året var 1960, sex år innan första delen av Essingeleden öppnades.

– Vi tittade på den 30 år efter att vi hade konfirmerats, vid en återträff. Sedan försvann den. Men för några år sedan bestämde jag mig för att hitta den och digitalisera den, berättar han.

Stillbild ur Per-Ola Erikssons kortfilm från 1960, i korsningen Lövholmsvägen-Gröndalsvägen.

Stillbild ur Per-Ola Erikssons kortfilm från 1960, i korsningen Lövholmsvägen-Gröndalsvägen.

Per-Ola Eriksson

Villa vid Lövholmsvägen, nedanför Sannadalsplatån. En av få gamla trävillor som finns kvar.

Villa vid Lövholmsvägen, nedanför Sannadalsplatån. En av få gamla trävillor som finns kvar.

Märta Lefvert

Två visningar

Det tog sin tid, men 2017 återfanns kortfilmen när villan till den avlidne prästen Kjell-Gunnar Egerup tömdes. Per-Ola Eriksson digitaliserade den och gjorde dessutom en ny film, där han går samma sträcka genom Gröndal som 1960. Båda filmerna visas regelbundet i Gröndals bibliotek, där det alltid blir fullt hus. Snart är det dags igen, den 25 januari och den 1 februari.

Finns hos Stadsmuseet

Filmen lär inte komma bort igen.

– Jag har delad vårdnad om den tillsammans med Stockholms stadsmuseum, som har både originalet och en digitaliserad kopia, berättar Per-Ola Eriksson.