"Vad i värmen förändrar blicken?"

I konstverket Sauna Sessions, som återfinns som en del av Tensta konsthalls utställning Phantoms of the Commons, har konstnären Cristian Quinteros Soto strävat efter att besvara just den frågan.

Installationen består av en film, som beskriver Cristians relation till sin egen nakenhet, hans egna rädslor och funderingar kring sin kropp, samtidigt som bastun beskrivs som en metod för just sådana slags reflektioner, tanke, och samtidigt som en symbol för en speciell slags gemenskap.

– Man pratar ofta om self care, men jag har velat fokusera på kollektiv omsorg, vilket jag tycker bastun är en metod för. Där är alla lika inför varandra, nakna, och då händer det något med människan, blicken och interaktionerna. Tesen är att man kan normalisera synen på kroppen och samtidigt ha mer jämställda samtal genom att mötas nakna, säger han.

Förlängning av konstverket

Filmen slutar med att Cristian konstaterar att han inte kan göra vad bastun gör; förändra blicken genom det fysiska mötet. Därför bjuder han in betraktaren till att göra just det: basta.

Några hundra meter från konsthallen ligger Tensta simhall. Där, i omklädningsrummen, duschar och bastur, har Cristian gjort som en förlängning av konstverket.

På olika platser sitter texter uppsatta, med visionen om att besökarna ska stanna upp och reflektera vad som händer i nakenheten.

– Jag tänker att man kan reagera på olika sätt av texterna. Kanske "så här är det", "så här kan det vara", eller "varför är det inte så här för mig?".

Att hela konstverket bara kan upplevas avklätt inifrån simhallen adderar ytterligare ett lager till det hela, menar Cristian.

– Jag kan känna att det finns en viss diskrepans mellan vissa som kommer utifrån för att besöka Tensta konsthall, i ett förhållande till Tensta och vad Tensta faktiskt är.

Han beskriver det som att det ibland finns ett visst avstånd mellan personen som kommer till en plats för att uppleva den, och personerna som lever där. Något han tycker skaver.

– I stället för att en besökare som inte har någon annan relation till Tensta bara gör ett nedslag i konsthallen, måste den för att uppleva hela konstverket även klä av sig, gå in i bastun, hamna i ett jämställt läge med andra där inne. Då uppstår helt andra samtal, då är vi lika inför varandra.

Möta sin egen kropp

I duschrummen i simhallen är duscharna öppna. Besökare tvättar sig jämte varandra innan eller efter besök i bassängerna utanför. Det finns dock något som sticker ut lite grann; en avskild dusch med ett draperi.

I den har konstnären valt att sätta upp frågan "Vad kan jag lära mig av dig?"

– Vi behöver lyssna på de människor som väljer att hoppa in i just den här duschen, varför vill de skyla sig, varför är det så? Vad kan vi lära oss av varandra? Kollektiv nakenhet används för att exkludera människor, det finns många som av olika anledningar känner att de behöver ta avstånd från andra.

Utanpå ångbastun sitter texten "Hur tillämpar du omsorg för dig själv och andra?".

– Det fascinerar mig, hur man i en bastu ofta möts av ett hjärtligt "hej". Varför just i bastun? Är det närheten, nakenheten, de specifika människorna som sitter där? Ja, vad i värmen förändrar blicken? Jag har egentligen inte svaret, säger Cristian.