Han hade ett stressigt men kreativt jobb som designer på en designbyrå. Men 2020, vid 36 års ålder, sattes det vanliga livet på paus för Adrian Tomic. Han fick diagnosen bukhinnecancer och blev sjukskriven på heltid.
– Just nu mår jag ganska bra. Prognosen är inte så bra men cellgifterna har fungerat bra, och nu har jag sommarlov från dem, berättar han för Mitt i.
När pandemin var som värst gjorde sjukdomen att Adrian Tomic måste vara extra försiktig med kontakt med andra människor.
Promenader var en av få smittsäkra sysselsättningar. Som nyinflyttad hökarängsbo började han upptäcka området till fots. Han blev snabbt förälskad i miljön och arkitekturen.
– Det finns mycket sliten funkis här som gör Hökarängen extra fint. En del byggnader känns nästan postapokalyptiska, säger Adrian Tomic och nämner Konsthall C och kafferosteriet på Hauptvägen.
Gillar dörrar
Han hade testat att bygga modeller en gång tidigare, när han gjorde en present till sin brorsdotter. Inspirerad av hökismiljön, och av illustratören José Guizars projekt Windows of New York, skred han nu till verket med att göra små utsnitt av entréer till lokala byggnader.
– Han gör Windows of New York, jag gör Doors of Hökarängen. Jag har alltid haft ett behov av att göra något kreativt. Det var först när jag blev sjukskriven som jag fick tid och ro att sitta och pyssla, säger Adrian Tomic.
Cykelverkstaden på Pepparvägen blev först ut.
– Jag har gått förbi där väldigt många gånger. Jag tycker om skylten, och dörren är väldigt fin. Det stod mellan den och zoobutiken, säger han om valet.
Använde damm från gatan
Med utgångspunkt från ett foto började han tillverka sin modell i skala 1:35. Han tog hjälp av ritprogrammet CAD och en 3D-skrivare, men mycket av arbetet är rent hantverk utfört hemma vid köksbordet på Sirapsvägen.
Formbar skumplast, trä och gips är några av materialen han använde sig av. Böjd aluminium från matlådor blev till stuprör och med hjälp av lim och fin sand lyckades han hitta rätt textur till fasadens puts.
Hans mål är att få till en fotorealistisk avbildning – det får inte se för polerat ut.
– Jag har till och med använt lite damm från gatan, berättar han.
Hyllas på Facebook
När modellen stod färdig la han ut en bild av den i en hökarängsgrupp på Facebook. Inlägget fick över 500 likes och mängder med påhejande kommentarer.
– Det var kul att få så himla bra respons. Nu måste jag verkligen göra fler, säger han.
Arbetet med nästa modell pågår redan, men vilken adress det handlar om vill han inte avslöja – det ska hökisborna få gissa sej till på Facebook.
Till hösten hoppas han ha byggt tillräckligt många för att kunna hålla en lokal utställning.
– Jag ska försöka göra fler i sommar och sen skulle jag vilja ha vernissage här i Hökarängen, säger han.