Endast drygt hälften, 53 procent, uppger att de tycker att det generellt är tryggt att bo i Skärholmens stadsdelsområde. Även om det är en viss förbättring jämfört med föregående undersökning 2019, då 50 procent gav samma svar, är skillnaden stor mot grannstadsdelen Hägersten-Älvsjö. Där uppger 81 procent att det på det hela taget är tryggt att bo i deras stadsdel.
En av av alla dessa otrygga i stadsdelen är en kvinna som bor i Sätra med sin man och två barn.
– Mordet för två år sedan i Sätra skedde i huset som jag bor i. I somras sköt de på torget. Och ungdomar som håller på med droger hänger i källaren. Det har varit barn som har varit bara 11-12 år som har varit med dem. Det är inte tryggt här alls. Vi letar bostad i något annat område, säger hon.
Värst på kvällen
När skymningen faller ökar otryggheten. Endast 36 procent känner sig idag trygga om de går ensamma hem på kvällen, i förra undersökningen var de 42 procent.
Nafissa Omid som bor i Vårbergs centrum med sin man och fyra barn känner väl igen sig.
– Jag känner mig inte trygg på kvällarna och har ofta sett ungdomar som bråkar och jag skulle inte gå ner i tvättstugan eller källaren på kvällen, säger hon.
Hon berättar att hennes barn flera gånger blivit oroliga när de hör polissirener eller ser blåljus eftersom de förstår att någonting har hänt.
Men hon tycker ändå att det har skett en förbättring på senare tid.
– Vi flyttade hit 2018 då kom polisen hit varje dag för att det hände saker i centrum och i parken, nu är det lite bättre, säger hon.
Även här skiljer sig siffrorna stort mot Hägersten-Älvsjö där 61 procent känner sig trygga när de går hem ensamma kvällstid. Och där har tryggheten istället ökat jämfört med föregående mätning.
Yngre otryggast
Mest otrygga när de går hem ensamma på kvällen är stadsdelens unga vuxna, endast 29 procent av dem mellan 18 och 34 år uppger att de är trygga i en sådan situation.
Det är också relativt få Skärholmsbor som känner tillit till andra människor i sitt område. Endast 41 procent svarar att de kan lita på de flesta människor i den stadsdel där de bor. Motsvarande siffra i Hägersten-Älvsjö är 73 procent.
Det skulle öka tryggheten
Men tryggheten går också att öka genom aktiva åtgärder. Det menar flera Skärholmsbor Mitt i talar med.
– Det behövs mer koll i skolan och mer aktiviteter för barn och unga. När de leker och har aktiviter så blir det ordning, säger Azim Sabery från Bredäng.
Han tror också att boende i området själva kan påverka genom att ändra sin mentalitet och gör mer saker tillsammans.
Även kvinnan vi träffar i Sätra menar att man ska fokusera på de yngre.
– Man måste satsa på ungdomar så att de har aktiviteter. När de är 13 år går de inte på fritids och då hänger de mest omkring och har inget att göra på fritiden och det skapar problem. Om de blir engagerade i kultur eller i kurser så kommer de bort från det, säger hon.
Ann Bergendorff bor i Sätra och Pauline Bogdanovic bor i Bredäng.
– Jag känner mig trygg här och har bra kontakt med mina grannar, säger Pauline Bogdanovic.
Ann Bergendorf håller med.
Men de förstår samtidigt varför många kan känna sig rädda.
– Det har varit mycket skjutningar och droghandel, säger Ann Bergendorff.
Pauline Bogdanovic tror att det måste till nya åtgärder för att öka tryggheten.
– Poliser finns redan här så jag tror inte det gör någon skillnad om de blir fler. Man måste göra något annat, men jag vet inte vad, säger hon.
Monica Gillback, Vårberg
– Jag har bott i Vårberg sedan -72 och trivs här och känner mig trygg dagtid och med mina grannar. Men jag känner mig inte trygg när jag går hem om kvällarna. Det pågår droghandel och jag är rädd att bli rånad. Det har blivit lugnare om dagarna på senare tid, men jag vet inte hur man ska öka tryggheten.
Azim Sabery bor i Bredäng med sin fru och fyra barn.
– Jag känner mig trygg. Jag har bott i området i över 20 år men samhället behöver jobba aktivt för att fler ska känna sig trygga. Många kan inte språket och har svårt att anpassa sig och det finns mycket negativ mentalitet i de här områdena som man måste jobba mer med. Vanliga människor som bor här måste göra något tillsammans. Det behövs mer koll i skolan och mer aktiviteter för barn och unga. När de leker och har aktiviter så blir det ordning.
Varför känner sig folk så otrygga?
– Det är inte lätt att svara på, det finns flera komponenter. Dels händer det saker där folk bor, dels har det också varit mycket fokus på skjutningar i ytterstaden och det kan göra att man känner sig otrygg. Men vi har bara fått svar från 38 procent, så vi funderar på vad det betyder och hur vi får fler att svara, om vi behöver fånga upp data på andra språk, säger Patrik Åhnberg.
Han berättar att stadsdelen nu jobbar med flera insatser för att öka tryggheten i stadsdelsområdet.
– En viktig del är fritidsverksamheten som går över till oss nu. Vi ska jobba mycket närmare ungdomarna och plocka in verksamheter som är bra på att göra aktiviteter för alla barn och unga, inte bara för dem som hänger på fritidsgården. Det är en jättestor del i trygghetsskapande, säger Patrik Åhnberg.
Stadsdelen ska även införa äldrefältare som ska arbeta uppsökande precis som vanliga fältassistenter, men i det här fallet mot äldre.
– De ska särskilt jobba mot äldre som är ensamma och som har dåliga sociala nätverk så att de ska ha någonstans att vända sig, säger Patrik Åhnberg.
Ytterligare en åtgärd är att satsa på så kallad platsaktivering: Staden ska i samarbete med fastighetsägare, regionen, polisen och lokala handlare verka för aktiviteter på olika platser, exempelvis i de olika centrumen i Skärholmen, Sätra, Vårberg och Bredäng.
– Vi har en grupp som tittar på vilka aktiviteter man kan ha, det kan till exempel vara en förening som gör något. Det kan vara små saker som gör att en plats blir levande, säger Patrik Åhnberg.
Stadsdelsförvaltningen inväntar även polisens trygghetsundersökning för att se om den visar några skillnader och vill efter det se över sin planering inför kommande år.