Vallentuna
Det var i april som Skolinspektionen gjorde tillsyn på gymnasiet, där de nationella provresultaten var låga. Samtidigt har betygssättningen avvikit från de nationella provresultaten flera år i rad.
Skillnaderna behöver i sig inte vara något bekymmer.
– Avvikelser sker på många skolor. Det är när det avviker utan särskilda skäl som det blir problematiskt. Vi reagerar när det finns en systematik, säger Elin Jägervall Tornebjer, utredare på Skolinspektionen. Det intressanta är hur det är i förhållande till riket i stort.
Vi reagerar när det finns en systematik
På Vallentuna gymnasium har lärarna sedan 2024 satt betyg som är högre än resultaten på de nationella proven, som visserligen inte ska vara helt avgörande för betygen. Men enligt skollagen måste lärarna "särskilt beakta" dem vid betygssättningen.
Under en vecka intervjuade Skolinspektionen elever, lärare, elevhälsa och rektor. Alla lärare svarade att de ”särskilt beaktar” provresultaten när de sätter betyg. Skillnaderna mellan provresultat och kursbetyg beror enligt dem på att de stöttar eleverna mycket.
Provstress
Enligt skollagen är deras uppgift också att arbeta för att eleverna ska få godkända betyg, men Skolinspektionen betonar att det inte kan förklara att 14 elevers kursbetyg satts två steg högre än provresultaten.
Dubbelt så vanligt med överbetyg
Andel elever som fick högre kursbetyg än resultaten på nationella proven
Vallentuna gymnasium, Riket
Matematik 1A VT 2024: 45,1 procent 21,8 procent
Matematik 2B VT 2024: 65,4 28,8
Matematik 1A VT 2025: 50 30,5
Matematik 2B VT 2025: 60,7 26,2
Svenska 1 VT 2024: 67,5 33,8
Svenska 3 VT 2024: 62,5 33,9
Svenska 1 VT 2025: 53,3 35
Svenska 3 VT 2025: 54,3 30
Läsåret 2024/2025 fick 14 elever två steg högre kursbetyg än sina resultat på nationella provet.
Källa: Skolverket genom Skolinspektionen
Lärarna uppgav att eleverna kan må dåligt och bli stressade inför de nationella proven. I sådana fall tycker lärarna inte att provresultaten blir rättvisande.
Men måendet ska enligt Skolinspektionen inte vägas in. I de fall det är relevant handlar det om allvarliga kriser som dödsfall i familjen.
Mår eleverna hos er sämre än på andra gymnasier?
– Nej, det tror jag inte, säger Johan Klintberg. Men vi har flera elever med halvbra resultat från grundskolan och en tuff period bakom sig. Det krävs bra bemötande från oss för att skapa tilltro till vuxenvärlden och skolsystemet.
Han tror inte att lärarna satt för höga betyg utan att eleverna underpresterat på de nationella proven
– Vi vet att många elever inte genomför alla delprov.
Särskilt stöd
Elever som inte uppnår målen har rätt till stöd. Men Skolinspektionen upptäckte att sju elever som fått F, alltså inte godkänts, aldrig blivit utredda för att få särskilt stöd.
– De har hamnat mellan stolarna. Jag måste få en anmälan och sedan utreda behoven. Det måste vi fortsätta utveckla. Det är en rutin som bara ska sitta, säger Johan Klintberg.
Gymnasiet måste åtgärda betygsättning och anmälan om behov av särskilt stöd senast i juni 2027.