På en gräsmatta intill nedlagda Båtsmansskolan växer gräset numera högt.

Margareta Brunner och Elisabeth Rosqvist är med i trädgårdsgruppen i sin bostadsrättsförening i området. De ser till att föreningens gräsmattor, buskar och blomster sköts.

De tycker däremot inte att kommunen gör detsamma.

– Vi sköter om våra gräsytor men så missköts det i miljön runt omkring oss, säger arbetsledare Elisabeth Rosqvist.

På en kommunal parkväg intill skolan är gräset nyklippt på föreningens sida men vid skolan hänger buskaget ut över vägen.

– Det ska vara fritt fram till staketet, bland annat för att ge utrymme för snöröjningen. Och det här är många års växtlighet.

Till vänster har bostadsrättföreningen hand om gräset och till höger växer buskar över staketet från den nedlagda Båtsmansskolan.

Mikael Andersson

Hållbar gräsklippning

Sedan 2020 jobbar kommunen med hållbar gräsklippning, vilket innebär att gräset inte klipps lika ofta, för att minska transporter, avgaser och utsläpp från gräsklipparna.

Det ska även öka den biologiska mångfalden, lagra vatten vid skyfall och ge svalka vid värmeböljor. Det högre gräset och blomster ska gynna pollinerare och andra insekter.

– När man klipper gräset blir det ungefär lika mycket liv som en betongyta. Det blir väldigt artfattigt och inte många insekter, säger stadsträdgårdsmästare Petra Lindvall.

Man har gått från att "slentrianmässigt" klippa gräset till att bara göra det när man måste, till exempel på stigar där folk går eller platser där barn leker.

Haningebor kan kontakta kommunen om platser man tycker ska klippas, men Petra Lindvall säger att det är "onödigt" att klippa gräs på ytor som inte används.

– Man måste ställa om från att tycka att det kanske ser slarvigt ut till att det är fint med långt, svajande gräs.

"Det finns ingen logik. De vill ha biologisk mångfald men då kanske de ska börja med gräsmattan runt kommunhuset om det är så viktigt? Där klipps ju gräsmattan", säger Margareta Brunner.

Mikael Andersson

"Det är bullshit"

Margareta Brunner och Elisabeth Rosqvist visar några döda träd intill en parkering och ogräs vid busshållplatser. De tycker inte att argumentet om biologisk mångfald håller.

– Det är bullshit. I så fall ska man ju så in växter som är insektsvänliga och inte bara låta ogräs växa, säger Elisabeth.

– Nej, vi ser inga humlor och bin alls i det här ogrästräsket, fyller Margareta i.

Margareta Brunner och Elisabeth Rosqvist tycker att gräsytorna kring busshållplatserna i Söderby ser särskilt ovårdade ut.

Mikael Andersson

Enligt Petra Lindvall ser det olika ut runt om i kommunen, från mager och sanding mark i Handen där blommor växer naturligt, till åkermark i Västerhaninge.

Hur ofta man klipper och om man sår in ängsblommor beror på markförhållanden, men alla ytor klipps minst en gång per år.

– Men det är bra för djurlivet även om det blir lite fulare, ruffigare och växer maskrosor, och inte ser ut som en traditionell blomsteräng.

Är det här ett sätt för kommunen att spara pengar?

– Jag ser snarare att det är en vinst för miljön än att man sparar pengar. Det är nog bara om man helt låter det bli naturmark som man sparar pengar.

I början arbetade kommunen med informationskampanjer och skyltar, något man inte längre gör.

– Det kanske behöver göras igen, säger Petra Lindvall.

"Tanken är ju att det ska se skött ut och inte som att man har glömt att klippa det. Då är det lite misslyckat", säger Petra Lindvall, stadsträdgårdsmästare i Haninge.

Fredrik Hjerling