5 000 medlemmar. 120 000 bokade rundor. 1 000 personer i kö. När Troxhammar och Mälarö golfklubb summerar året så talar siffrorna sitt tydliga språk.

– Det har varit en enorm golfboom. Det är helt unikt, vi har aldrig haft det så här förut, säger Johan Eriksson Tapper som är kommunikationsansvarig för de båda golfklubbarna. 

Den rekordstora och raketsnabba ökningen innebär både glädje och en del utmaningar.

Banarbetare jobbar hårt

Slitage på gräs och banor är ett exempel. De runt 30 000 rundor som kan sägas vara ett lagom tryck på en bana har nu stegrat till omkring 40 000, berättar vd Jimmy Fröberg.

– Så det är klart att våra banarbetare får jobba hårdare och så lite extra gräsfrön. Men det är inget stort problem, säger han.

Mer spel innebär mer slitage. "Så det är klart att våra banarbetare får jobba hårdare och så lite extra gräsfrön", säger Jimmy Fröberg, till höger i bild.

Mikael Andersson

Det som däremot är ett problem med mängder av nya spelare på banorna stavas golfvett. När golfklubbarna efter sommarsäsongens slut frågade sina medlemmar vad de kunde förbättra så kom över 550 synpunkter på just detta.

Inget stoj

Golfvett handlar om att ta hand om banan, laga nedslagsmärken, lägga tillbaka bortslagen torv och kratta bunkern efter sig. Det handlar också om säkerhet, så att man inte riskerar att skada sig själv eller andra med hårda golfbollar. Men golfvett syftar också till en kultur – att ha ett städat uppträdande, inte stoja och stimma, respektera andras tid och visa sportslighet i spelet. Det speglar golfens historia som en gentlemannasport, där hederlighet, respekt och etikett är centralt, utan övervakning eller domare.

Genom ventilationssystem i golfbanorna får man ner luft i marken, så att de hålls så torra som möjligt under den fuktiga hösten.

Mikael Andersson

Det arvet glöms lätt bort när tröskeln att börja spela blir alltför låg, menar John Bennedich, platschef på Mälarö GK Skytteholm. När han själv började spela på Drottningholms golfbana på 90-talet krävde ett grönt kort en lång process med flera formella utbildningssteg. Bland annat behövde han gå flera rundor med en äldre spelare.

– Nu behöver du i princip bara klicka i några frågor på nätet, greppa klubborna och springa ut. En del av den gamla golfsjälen har dött, säger han.

Många unga

Golfboomen har varit särskilt stor i de lägre åldrarna. På Troxhammar och Mälarö golfklubb finns det nu 900 juniora spelare och i landet i stort så utgör gen Z , alltså de födda mellan 1997 och 2012, nu över 22 procent av alla aktiva golfspelare.

Men även om de juniora medlemmarna är många så är bristen på respekt för golfens gentlemannamässiga hederkodex inte särskilt stor hos dem.

Utmaningen, menar Jimmy Fröberg, är snarare att det är så många nya på en gång och att det kan vara en stor grupp nybörjare som börjar spela tillsammans.

– Då är det inte en som utbildar någon annan, utan de är nya allihop, säger han.

Engelsk farbror

Nu finns det planer för att utveckla ett system där nya spelare får en senior mentor kopplad till sig, för att fostra rookien i normerna och värderingarna på golfbanan.

– Som en sträng engelsk farbror eller dam som visar hur det ska vara. Sträng men också trevlig, säger John Bennedich.

– Vi har inte riktigt hittat formerna för det än, men vi tror att det kan vara en lösning.

Att säkerställa golfvettet handlar om utbildning och ha tydliga förväntningar på nya medlemmar, menar Johan Eriksson Tapper, här tillsammans med John Bennedich till vänster och Jimmy Fröberg till höger.

Mikael Andersson

Klart är att de nya behöver tas om hand mer, menar Johan Eriksson Tapper.

– Vi måste berätta vad vi förväntar oss och våga ställa krav. Det här är en plats i samhället som samlar allt från små barn till seniorer som är över 80. Det är en bred kultur som ska mötas.