Tidigare i november satt Gabriella Isenborg och väntade på pendelbåten vid Tappströmskanalen vid 17-tiden när en ung man kom emot henne. Han frågade hur gammal hon var, vad hon läste och om hon inte ville följa med honom en bit bort.
– Då såg jag att snoppen stack ut mellan tröjan och byxlinningen. Jag sa till honom att stoppa undan den och då gick han undan en bit, säger hon.
"Jag var aldrig rädd men det kröp i mig, det var fruktansvärt obehagligt", säger Gabriella Isenborg.
Mikael Andersson
Men efter en stund klev han in i den lilla väntkuren och började onanera.
– Han bad mig ta på den. Då blev jag förbannad, berättar Gabriella Isenborg.
Hon röt åt honom att stoppa undan könsorganet och sticka hem.
– Jag var aldrig rädd men det kröp i mig, det var fruktansvärt obehagligt, säger hon.
Ungefär samtidigt kom pendelbåten och den unga mannen sprang iväg, bort under bron. Personalen på pendelbåten larmade SL:s trygghetscentral som skickade en väktare och när Gabriella Isenborg så småningom kom hem polisanmälde hon händelsen.
– Polisen tog det på jättestort allvar, mycket mer än jag själv gjort. Det var först när jag pratade med dem som jag insåg att jag ju faktiskt blivit utsatt för ett brott.
Polisanmälan har sedan dess lagts ner, utan att någon förundersökning startats.
Få anmälda brott
Blottning faller under brottsrubriceringen sexuellt ofredande. Fram till 2023 förde Brottsförebyggande rådet, Brå, specificerad statistik över just blottning och siffrorna för Ekerö visar på få anmälda brott. Mellan 2003 och 2023 toppar 2011 med fem anmälda blottningar. Under 2022 och 2023 anmäldes inga.
Linnea Wegerstad, docent i straffrätt vid Lunds universitet, menar att antalet anmälda brott i landet legat stabilt över tid. Däremot har digital blottning, när en bild på könsorganet skickas till någon som inte frågat efter det, ökat kraftigt.
Svårt att avgöra mörkertal
Att det är relativt få anmälningar av blottning kan bero på att de som drabbas, likt Gabriella Isenborg, inte upplevt sig hotade eller som offer för ett brott. Hur stort mörkertalet är kring blottning är dock svårt att avgöra, menar Linnea Wegerstad.
– Men det vi kan se är att antalet anmälningar ökar i samband med olika typer av kampanjer i samhället. Det spelar stor roll hur vi i samhället pratar om det här, säger hon.
Liksom andra sexuella ofredanden kan blottning ses som en demokratifråga.
– Det är en grundläggande rättighet att kunna röra sig i det offentliga rummet utan att behöva riskera att utsättas för en kränkning, säger hon.
Gabriella Isenborg håller med:
– Jag kommer inte vilja stå här nere och vänta på båten i mörkret själv igen. Så ska det inte få vara, man ska inte behöva vara rädd.