Botkyrka
Var tredje flicka i Botkyrka lever med hedersproblematik och oskuldskrav. Det blev känt i fjol efter en genomgång av Tjejers rätt i samhället (Tris) som gjorts på uppdrag av Botkyrka kommun.
Det som följde var en handlingsplan för hur kommunen ska känna igen och arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Efter en djupgenomgång av fjolårets rapport kan Tris nu slå fast att läget är värre än vad man konstaterade då.
Nästan varannan flicka i Botkyrka (42 procent) och nästan var fjärde av pojkarna (22 procent) lever med ett krav på sig att vänta med att ha sex till dess att de gifter sig eller att en nära anhörig ska bestämma vem de ska gifta sig med.
Men hedersproblematiken är mer utbredd än så.
– Det är flickor som mest lever under hedersförtryck och att det är de som är mest våldsutsatta. För psykiskt, fysiskt, sexuellt och socialt våld, säger Ing-Marie Viklund (L), ordförande i Botkyrkas socialnämnd.
Rapporten slår fast att de flickor som lever med oskuldskrav riskerar att i större utsträckning utsättas för flera olika former av våld. 75 procent av flickorna uppger att de utsätts för psykiskt våld och mer än varannan utsätts för fysiskt våld.
Måste jobba vidare
För att tackla problematiken kring hedersvåld har kommunen ambitionen att utbilda sin personal i hur man bemöter barn som lever i hederskultur. Något som Sveriges radio var först med att rapportera om.
– De våldspreventiva programmen Tåget och mvp (mentorer i våldsprevention, reds. anm.) behöver integrera hedersfrågeställningar ännu mer. Vi måste också hitta vägar in för att nå ungdomarna och vi måste utbilda all vår personal i hederskultur, säger Ing-Marie Viklund till Mitt i.
Finns det inte tillräckligt med kunskap inom kommunen för att hantera den här problematiken?
– Jag upplever att det finns ett stort engagemang och intresse bland kommunens medarbetare att ta itu med den här problematiken. En utbildning måste till för att guida dem rätt i hur och när man slår larm eller ta ett samtal med en ungdom som far illa.
Nu är det upp till respektive förvaltning att ta fram en plan på hur utbildningen ska gå till.
Var tredje tjej i Botkyrka lever med oskuldskrav
Mer än en tredjedel av Botkyrkas flickor i årskurs 9 lever med oskuldskrav till dess de är gifta. Det visar en ny kartläggning som kommunen låtit göra. Nu spikar kommunen en handlingsplan för att tackla hedersproblematiken.
I dag, tisdag, klubbar kommunstyrelsen i Botkyrka en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Handlingsplanen grundar sig på en kartläggning bland kommunens nionedeklassare som Tris (Tjejers rätt i samhället) gjort under 2021, på uppdrag av kommunen. Planen var att den skulle ha genomförts redan 2020, men pandemin kom i vägen.
Kartläggningen visade att 35 procent av flickorna lever med ett oskuldskrav till äktenskapet, och 23 procent inte får välja sin framtida partner. För pojkarna var oskuldskravet 19 procent.
– Det är tyvärr inte förvånande. Vi hade en duktig forskare från Uppsala som gjort studier som visar på liknande siffror. Men det var viktigt att få det här svart på vitt så att vi kan börja arbeta långsiktigt för att motverka att det ser ut så här, säger Ing-Marie Viklund (L), kommunalråd som varit drivande i att ta fram handlingsplanen.
Ut på remiss
Handlingsplanen, som är det främsta verktyget för att motverka hedersproblematik i kommunen, ska nu ut på remiss i alla förvaltningar som berörs. Formellt klubbas den av kommunfullmäktige efter sommaren.
Men hedersproblematik är inget som låter sig vänta, och därför har kommunen redan smygstartat arbetet enligt handlingsplanen.
– Det har varit pandemi i två år, och det är många unga som inte har rest hem till föräldrarnas hemländer. Nu finns det en oro från kommunens sida att ungdomar riskerar att bli bortgifta under sommaren. Det har vi försökt förhindra genom att informera på grundskolorna, säger Viklund.
På sikt hoppas hon att det här arbetet ska implementeras i alla delar av Botkyrka kommun där arbete med barn och unga förekommer.
– Ambitionen är att alla som arbetar med barn och unga inom kommunen ska vara utbildade i hur man upptäcker den här typen av problematik och hur man ska agera om man ser det. Ingen ungdom ska missas eller glömmas bort.
Ny lag mot hedersförtryck
Sedan den 1 juni i år ingår beteckningen hedersförtryck i brottsbalken.
Det innebär bland annat en särskild strängare straffskala för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv. Alltså där ett motiv varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder.
Minimistraffet blir nu ett års fängelse, och maxstraffet sex års fängelse för hedersförtryck.
Kurator: Kamp mot hedersproblematik varje termin
Skolkuratorn Arman Hoque träffar varje termin elever som lever med hederesproblematik. I början avfärdade han det som kontrollerande föräldrar. Med tiden lärde han sig känna igen tecknen, som ofta börjar i ung ålder.
Arman Hoque visar upp ett textmeddelande han fått för bara några dagar sedan:
"Du har förstått oss som ingen annan gjorde. Vi tackar dig för att du har stöttat och hjälpt oss, för att du har fått oss att må bättre och tänka på ett bättre sätt."
Det är från två elever som sökt stöd hos Arman när de gick på skolan där han arbetar som kurator. Nu har de gått ut skolan, men då levde de med hedersproblematik.
– Det känns verkligen när man får det här, säger han.
Och de två eleverna är inte ensamma. Tidigare har Mitt i kunnat rapportera om att var tredje tjej och var femte kille i årskurs nio i Botkyrka lever med ett krav på att vara oskuld fram till dess de gifter sig, och en fjärdedel får inte välja sin framtida partner. Det visar en kartläggning som kommunen har låtit göra.
https://www.mitti.se/nyheter/var-tredje-tjej-i-botkyrka-lever-med-oskuldskrav/repvfb!KQU0Q5yEkZmlk8lhPppxw/
För Arman är det här extra påtagligt, då han varje år träffar två till tre elever som lever med hedersproblematik. Och det är två, tre för mycket, menar han.
– Jag har varit med om att yngre barn har utsatts för hedersproblematik, men där de själva och andra vuxna inte upplevt att det har varit kopplat till heder utan snarare att föräldrarna har brytt sig om dem. Det kan vara att föräldrarna vill ha mer kontroll på sina barn, men det eskalerar när barnen börjar högstadiet, säger han.
Borde man ifrågasätta om föräldrar är kontrollerande mot sina barn?
– Det är lätt att man avfärdar det, och jag tror att som skolpersonal behöver man vara medveten om det. Jag tror att vuxna behöver bli ännu bättre på att känna igen skillnaden mellan kontroll och hedersproblematik och inte avfärda det bara för att de är barn.
Handlingsplan
För att få bukt med hedersproblematiken har Botkyrka kommun nu tagit fram en handlingsplan. Även om den politiska klubban inte har hunnit spika planen (det kommer i höst) har kommunen ändå börjat arbeta mot hedersvåldet.
Till sin hjälp har man anställt Karen Austin, samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck, som också är den som skrivit ihop planen tillsammans med en arbetsgrupp bestående av bland annat polisen och Botkyrka kvinnojour.
https://www.mitti.se/nyheter/oppositionen-handlingsplan-borde-ha-gjorts-tidigare/repvfp!V0JErrEDmht@ReY0YPn@Og/
Tanken med planen är att underlätta för kommunens förvaltningar som arbetar med barn på något sätt att enklare kunna arbeta tillsammans mot hedersproblematik.
– Det är inte så att det inte har arbetats mot frågan tidigare, för det har det. Men det har inte gjorts kommunövergripande mellan förvaltningarna. Det planen nu gör är att den sätter ord på hur och när de olika förvaltningarna ska samverka för att förhindra hedersrelaterat våld och förtryck, säger Karen som har arbetat med mäns våld, våldsförebyggande arbete och hedersrelaterat våld och förtyck sedan mordet på Fadime.
För Armans arbete, och barnen han arbetar för, är det här ett stort steg i rätt riktning. Tidigare har han fått skicka barnen som han inte längre kan ta hand om till Origo inne i stan, en samlingsplats dit man kan vända sig för att få stöd och hjälp med hedersproblematik.
– Många av de här barnen åker inte längre än till Skärholmen, om de ens åker utanför Botkyrka. Det blir ett extra hinder om de ska ta sig in till stan för att få hjälp. Tänk om den hjälpen hade funnits på deras hemmaplan i Botkyrka. Det har aldrig riktigt funnits en samsyn inom kommunen kring hur vi ska jobba med de här frågorna.
"Har misslyckats"
Ändå kan det slå fel, även om man bara vill en persons bästa. Då måste man komma ihåg att man åtminstone har gjort sitt bästa, bara för att klara nästa dag, menar Arman.
– Jag kommer ihåg ett fall där jag försökte men allting blev bara fel. Eleven fick åka på en uppfostringsresa till föräldrarnas hemland och när hen kom tillbaka tog hen helt avstånd från mig. Så absolut har det funnits fall där det inte alltid har landat väl, säger han och tillägger:
– Då känns det som man har misslyckats. Men samtidigt får man intala sig själv att man är i en bransch där oavsett vad jag gör så kan det gå fel. Så länge jag vet att jag vill dig mitt bästa så vet jag att jag kan komma tillbaka nästa dag och försöka igen.
Jag har varit med om att yngre barn har utsatts för hedersproblematik
Här kan du som är utsatt få hjälp
Ring 112 om du är i akut fara.
GAPF – Riksorganisation mot hedersvåld. Chatta, mejla eller ring: 070-000 93 28.
BO – Barnombudsmannen: Här kan du ställa frågor om vilka rättigheter du har: 020-23 10 10.
Brottsofferjouren för barn och unga: Chatta eller ring: 116 006.
Terrafem (andra språk än svenska): Chatta eller ring: 020 52 10 10.
Ungarelationer.se: anonym chatt för dig under 20 år.
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50.
Lanserar informationskampanj
Lagom till höstens skolstart kommer flera av Botkyrkas skolor att vara uppmärkta med affischer med information hur och var man kan få hjälp om man lever under hedersproblematik.
Det kommer även finnas på platser utanför skolorna där barn och unga vistas.
Dessutom har en informationskampanj med Origo också lanserats i sociala medier.