Kungsängen / Gröna Dalen

Samrådsperioden för detaljplanen som gäller Ekhammars gård är över. Mitt i har i flera artiklar berättat om planerna på 23 villor och det motstånd som växt fram bland grannarna i villaområdet som angränsar till Gröna Dalen.

Den naturen som finns nära där människor bor måste bevaras, menar föreningens ordförande.

Den naturen som finns nära där människor bor måste bevaras, menar föreningens ordförande.

Mikael Andersson

Flera hundra år gamla ekar och en mycket populär pulkabacke skulle behöva stryka på foten om kommunen går vidare med planerna i sin nuvarande form.

Den här platsen betyder så mycket för Kungsängenborna.

Platsens betydelse

En av dem som yttrat sig under samrådet är Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro. Deras ordförande Carin Enfors möter Mitt i för en promenad genom Gröna Dalen.

– Vi har tyckt till om detaljplanen för Ekhammars gård och sagt att vi inte tycker att man ska bygga i Gröna dalen. Den här platsen betyder så mycket för Kungsängenborna. Det är en plats för rekreation – man promenerar, åker skidor, går med hunden – och det är det enda området som finns nära för alla som bor här omkring, säger Carin Enfors.

Förslaget i korthet

Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro vill stoppa detaljplanen för Ekhammars gård. I stället föreslår föreningen att området, inklusive det som återstår av Gröna Dalen, skyddas som naturreservat eller planläggs som stadsdelspark.

Föreningen menar att planförslaget innebär att allmän parkmark omvandlas till privata villatomter och att ett viktigt rekreations- och kulturmiljöområde minskar.

I remissvaret lyfts också områdets kulturhistoriska betydelse kring Kungsängens kyrka och Ekhammars gård samt att området rymmer höga naturvärden som riskerar att påverkas av exploatering.

Källa: Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro

– Det skulle i så fall bli långsiktigt bevarat precis så som Kungsängenborna vill ha det, i stället för att man ska bygga på den här grönytan också, säger Carin och tittar ut över ekarna och barnens pulkabacke intill det befintliga villaområdet.

Föreningen menar att alla människor har behov av och mår bra av bostadsnära natur – men att det är särskilt viktigt för barn.

– Barn har ingen möjlighet att ta sig till natur långt bort. De är beroende av att kunna leka i naturen nära där de bor.

Möjlig väg framåt

En väg framåt, som Naturskyddsföreningen hoppas på, är att de lokala protesterna från dem som berörs av planerna – grannar och andra – blir så starka att kommunen bestämmer sig för att dra tillbaka planförslaget.

– Naturreservat syftar till att bevara natur- och kultur, men även för att tillgodose behov av områden för friluftsliv, som Gröna dalen är för många människor.

Inom planen som har varit ute på samråd ligger bland annat Ekhammars Gård.

Inom planen som har varit ute på samråd ligger bland annat Ekhammars Gård.

Pressbild

Politikern: Vi ska inte lägga en död hand

Jan Stefanson (KD), kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsutskottet, tycker inte att Naturskyddsföreningens förslag gällande Gröna dalen är oväntat.

– På ett sätt bevarar man naturen, men på ett annat sätt lägger man en död hand över möjligheten att göra någonting annat med området.

Han tar situationen med behovet av en väg mellan Brunnaområdet och E18, som varit på tapeten flera gånger – och nu återigen är aktuell. Den tilltänkta vägen skulle delvis gå genom Lejondals naturreservat.

Jan Stefanson (KD), kommunalråd, Upplands-Bro kommun

Jan Stefanson (KD), kommunalråd, Upplands-Bro kommun

Pressbild

– Om vi bara vill ta ett hörn i anspråk är det i stort sett omöjligt, om man inte har väldigt starka argument för varför. Naturreservat har både fördelar, men också nackdelar.

Jan Stefansons bild är att allianspartierna framöver kommer att vara restriktiva med att bilda nya naturreservat, just av den här anledningen.

I Upplands-Bro finns naturreservaten Broknapparna, Broängarna, Frölunda, Lejondal, Lillsjön–Örnässjön, Norra Björkfjärden, Rösaringsåsen, Stäketskogen, Svalgarn och Ådö-Lagnö.

Så bildas ett naturreservat

Ett förslag om naturreservat kan komma från till exempel en kommun, länsstyrelse, organisation eller privatperson. Områdets naturvärden utreds och ett förslag tas fram med syfte, regler och en skötselplan.

Efter samråd och remiss fattar kommunen eller länsstyrelsen beslut om att bilda naturreservatet enligt miljöbalken.

Källa: Naturvårdsverket