Det råder akut brist på både planer och hallar i Stockholms stad. Enligt stadens egen strategi för idrottsanläggningar 2022–2026 behövs 21 nya konstgräsplaner, 27 idrottshallar, nästan sju ishallar och en friidrottsanläggning fram till år 2030 för att möta befolkningstillväxten.

Men enligt RF-SISU Stockholm, som är Riksidrottsförbundets distriktsorganisation, går det för långsamt.

– Det är ett problem i hela Stockholmsdistriktet att det inte från början planeras för idrott när nya områden byggs. Då får idrotten inte alltid plats, säger ordförande Claes Thunblad.

Claes Thunblad, ordförande för RF-SISU Stockholm. Mellan 2012-2018 var han kommunalråd för Socialdemokraterna i Järfälla kommun.

Pressbild

C: Inför idrottsnorm

För att vända utvecklingen föreslår nu Centerpartiet en så kallad idrottsnorm. Enligt förslaget ska idrottsytor bli en obligatorisk del av alla stadsutvecklingsprojekt – och planeras in redan från start, på samma sätt som man i dag gör med exempelvis parkeringsplatser.

– I Hammarby sjöstad och Hagastaden har man tvingats "skohorna" in idrott i efterhand. Det blir ofta dyrt och ineffektivt, säger Jonas Naddebo, gruppledare för Centerpartiet i stadshuset.

Att förslaget kan innebära ökade kostnader för vissa projekt är han medveten om. Men enligt honom är det en nödvändig investering.

– Det handlar om folkhälsa. Om vi kan ha en norm för bilar, så måste vi rimligen kunna ha det för barns rätt till idrott.

Jonas Naddebo (C), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, vill säkra idrotten i framtidens bostadsområden.

Pekka Pääkkö

Varför införde inte ni en idrottsnorm när ni styrde?

– Vi tog fram strategin för idrottsanläggningar då men efter att vänstermajoriteten tagit över makten och nedprioriterat idrotten har det blivit uppenbart att det också behövs en norm som inget parti, oavsett vem som styr, kan ducka från att följa.

Centerpartiet har lämnat in en motion, det är oklart när den kommer att tas upp i idrottsnämnden.

Svaret: Strategin räcker

Styret ställer sig tveksamma till förslaget. Maria-Elsa Salvo (S), ordförande i idrottsnämnden, menar att den strategi som finns i praktiken fungerar som en norm.

– Vi har räknat ut vad som behövs och prioriterar byggandet där behovet är störst. Det viktigaste är att sätta spaden i marken, säger hon.

Men både C och RF-SISU Stockholm menar att dokumentet inte är juridiskt bindande i den faktiska exploateringsprocessen – vilket gör att idrott riskerar att prioriteras bort.

– Vi ser att projekt skjuts framåt i tiden, i många fall flera år. Det ser vi som ett jätteproblem och det borde staden också göra, säger Claes Thunblad.

Maria-Elsa Salvo håller dock fast vid att byggtakten är hög.

– Förseningar händer, det hör nästan till inom byggvärlden. Men jag känner mig hoppfull inför framtiden. Det tar tid att bygga ikapp en brist, säger hon.

Maria-Elsa Salvo (S), idrottsnämndens ordförande.

Mikael Andersson

Varnar för tom symbolik

Att fler partier nu lyfter idrottens roll i stadsplaneringen ser RF-SISU som något positivt. Men Claes Thunblad varnar för att en generell idrottsnorm kan slå fel om den inte bygger på en ordentlig analys i samverkan med förbund och föreningsliv.

– En norm kan bli fyrkantig. Det kan bli bara en yta för rörelse och man måste våga bli mycket mer konkret än så. Annars ser jag en risk att man köper sig en enkel lösning, säger han.