När kulturministern Parisa Liljestrand (M) nyligen presenterade Sveriges första kulturkanon väcktes en stor debatt både om innehållet och vad som saknades bland de hundra verk och företeelser som på olika sätt präglat svensk kultur och samhällsutveckling.

Faktum är att ett visst inslag från Lidingö fanns med i form av konstnären Richard Berghs målning Nordisk sommarkväll, som delvis målats på Ekholmsnäs gård.

Långt ifrån tillräckligt, menar flera lokala politiker i debattartiklar i Lidingö Nyheter. Staffan Strömbäck (M) är en av dem som har tyckt till.

– Vi vill väcka intresse för frågan och kommer absolut att gå vidare med det här.

Han säger att det är för tidigt att redan nu sätta ramarna, men har några egna förslag.

– Millesgården är självklar för mig. Sedan har vi stora naturområden nära storstaden, det är lite speciellt. Vi har även ett starkt lokalt föreningsliv.

– Lars Trägårdhs utredning hade en 50-årsgräns, men eftersom Lidingö stad fyller 100 år 2026 kanske 50 år är för snävt. 

Han är skeptisk till att ge plats för nu levande människor.

– Vi har en policy när vi namnger gator och byggnader att inte uppkalla dem efter människor som är i livet. Det kanske skulle vara samma sak som gäller här.

Förenar Sverige

Scott More, (C,) tycker att Lidingöloppet borde ha varit med i Sveriges kanon.

– Loppet så speciellt och svenskt. Det är tillgängligt för alla och förenar Sverige.

Lidingöloppet - given plats i kulturkanon?

Foto: Peter Nordahl / IBL Bildbyrå

En kanon enbart för Lidingö tycker även han vore bra.

– Det är något vi skulle så bakom. Millesgården är ett självklart val, men även Elfvikslandet och Långängens naturreservat som är en lunga för hela Stockholm.

Han ser även industriella inslag som kunde ta plats.

– Aga är ett globalt företag som har skapat Industrisverige.