Hans Hägglund är hematolog och när han inte badar bastu utför han stamcellstransplantationer och cellterapi på patienter med allvarliga blodsjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Utöver det forskar han kring bastuns effekter på hälsan.

– Bastubad sänker blodtrycket, blodkärlen blir med elastiska, och blodfetterna minskar. En finsk studie visar att de som badar bastu 4-7 gånger i veckan minskar risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar med knappt 50 procent, jämfört med dem som bara badar en gång i veckan, säger han.

Dessutom minskar risken att utveckla demens och stroke.

Välgörande hetta

Och det är värmen som gör det. Kroppen försöker hålla 37 grader, och i den heta bastun försöker hjärnan reglera och hålla den temperaturen. Då vidgas blodkärlen, och hormonsystem och immunförsvar stimuleras, förklarar han.

Hans Hägglund badar bastu 3-4 gånger i veckan, på gymmet, badhuset, vid fritidshuset. Det har han gjort så länge han kan minnas. Och det är snacket i bastun som fått honom att börja forska i ämnet.

– Det finns många myter, och pekpinnar om när det är farligt att bada, som inte stämmer, så jag sammanställde vad som fanns i den vetenskapliga litteraturen i Bastuboken, som kom ut 2020.

Vid feber, högriskgraviditet, MS eller efter en hjärtinfarkt bör bastu undvikas. Men hjärtsvikt är till exempel inget som behöver hindra. I Japan behandlas tillståndet med bastubad, berättar han.

– Jag tycker det är viktigt att sprida kunskap om bastubadets positiva effekter.

Stor studie

Frågor om bastubad ingår numera i den så kallade Monica-studien, som undersöker riskfaktorer för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom hos slumpvis utvalda i åldrarna 25-74 år.

Hans Hägglund har där kunnat jämföra drygt 600 bastubadare med drygt 300 icke-bastare och kan nu presentera resultatet.

– Bastubadarna uppger bättre fysisk och mental hälsa, de har mer energi, sover bättre, upplever mindre smärta och de är lyckligare än kontrollgruppen. Men grupperna är inte helt jämförbara, då bastubadarna är något yngre och mer fysisk aktiva, säger han.

Han tycker att bastubad borde kunna skrivas ut på recept, såsom man gör med fysisk aktivitet.

Träffpunkt

Och att det borde finnas fler bastur i Stockholm.

– Vi har inte ett enda kallbadhus här, mot tre i Helsingborg. Det står 1 600 intresserade i kö till Fredhällsbastun, och 20 000 köar för medlemskap hos sthlmsauna. Att bada bastu är ingen fluga, det finns ett stort behov.

Hans Hägglund menar även att bastun har en social funktion.

– Det saknas mötesplatser. Många är ensamma, en del människor kan inte träna, och då är bastun ett sätt att få bättre hälsa och träffa andra. Det borde finnas en bastu i varje kvarter, säger han.