I parker, äldreboenden och förskolor kliver just nu 16–19-åringar in för att tjäna sin första lön och samla arbetslivserfarenhet. I år har 9 500 unga i Stockholms stad fått ett kommunalt sommarjobb.

Men en studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visar att jobben kan ha oväntade negativa effekter.

Nationalekonomerna Daniel Knutsson och Björn Tyrefors har följt 50 000 ungdomar som sökte sommarjobb i staden mellan 2012 och 2018. Eftersom fler sökte än det fanns platser lottades många av jobben ut, vilket gör att forskarna kunnat jämföra likvärdiga grupper.

Tjänar mindre efter gymnasiet

De som fick ett feriejobb hade i genomsnitt 8,5 procent lägre inkomst flera år efter gymnasiet – ungefär 10 000 kronor mindre per år.

En trolig förklaring, enligt forskarna, är att de som inte får kommunala sommarjobb söker sig till privat sektor, där de snabbare får kvalificerade heltidsjobb. De som jobbar inom kommunen fastnar oftare i enklare deltidsjobb inom offentlig sektor.

Strukturell orättvisa

Staden lägger över 100 miljoner kronor varje år på feriejobb. Emilia Bjuggren (S), arbetsmarknadsborgarråd i Stockholms stad, tycker att forskarna drar för stora växlar. Hon menar att rapporten om något speglar en strukturell orättvisa på arbetsmarknaden.

– Fler som haft feriejobb jobbar sedan i välfärden där lönerna är lägre och villkoren tuffare. Men slutsatsen kan inte vara att färre ska jobba i välfärden. Tvärtom måste man förbättra arbetsvillkoren, säger hon.

Emilia Bjuggren (S), skol-, arbetsmarknads-, och personalborgarråd i Stockholms stad.

Klara B Orreteg

Har man möjlighet att få ett sommarjobb i privat sektor där man sedan kan få ett extrajobb, är det klart att man ska ta den chansen, fortsätter hon.

– Men feriejobben är ett komplement för att så många som möjligt ska få in en första rad på sitt CV och tjäna egna pengar.

Emilia Bjuggren säger också att staden jobbar löpande med att höja kvaliteten i sommarjobben.