Frågan ställs av omtanke och oro. Men för den våldsutsatta är den sällan till hjälp och kan i stället leda till självförebråelser och skam. En bekräftelse på att man är just så dum och oförmögen som förövaren påstår.

– Många har blivit intalade att de inte klarar sig utan förövaren, säger Frida Walter. Och att lämna en våldsam relation är som att lämna en sekt. Det är en process som tar tid.

På onsdag håller hon en föreläsning på kulturhuset i Vallentuna med anledning av den nationella kampanjen En vecka fri från våld.

Skev handbok

En gång var hon själv drabbad och fick hjälp av en kvinnojour. Hon skrev efter det en handbok för andra våldsutsatta som hon själv hade velat ha när hon behövde det. Hon började också föreläsa om våld i nära relationer.

I början ville hon inte berätta att hon bar på egna erfarenheter.

– Tills jag fick kommentaren ”men du är ju normal”. Då tänkte jag att det finns en vits med att fronta. Jag har själv bott på skyddat boende men hade inget trauma i barndomen, inget missbruk. Man kan hamna där ändå. Det finns mycket fördomar om våld i nära relationer, att det är en viss typ av kvinna som drabbas. Men det kan vara vem som helst och förövaren också.

Fråga utan att döma

Åter till frågan varför den drabbade inte genast tar sig därifrån.

Ett svar är normaliseringen av det som utifrån är oacceptabelt, berättar Frida Walter. Gradvis sker en tillvänjning och gränserna förskjuts. Ett annat den skam och skuld kvinnan känner. Ett tredje hur förövaren rationaliserar sitt beteende.

– Han kan säga att han måste utöva våld för att hon är psykiskt sjuk för att slå ut hennes inre kompass. De kan också prata om sina ex eller sin mamma som psykisk sjuka. Det är ett sätt sätt att minimera risken att de ska ta kontakt och avslöja honom.

Inte minst finns faran för ännu mer våld som ett uppbrott kan föra med sig. Det kan innebära livsfara.

Under de år som Frida Walter arbetat med våldsutsatta kvinnor har många av dem önskat att någon hade frågat dem hur de har det. Hennes råd till anhöriga brukar vara att ställa frågan utan att döma.

– Bekräfta och säg ”jag märker att du inte mår så bra” eller ”jag känner mig orolig för dig, hur kan jag hjälpa dig på bästa sätt just nu.” Det är en avväpnande fråga. Har man tur är kvinnan redo att be om hjälp. Oavsett, förmedla att jag tror på dig.