Det är som att stå i ett regnfall.
På något annat sätt går inte att beskriva känslan inne i de läckande Förbifart-tunnlarna i västerort. Motorledsvalven på sträckan Lambarfjärden-Akalla, 30 meter breda på sina håll, är massiva. Och längs två delsträckor gör sig det ihåliga berget påmint.
Stora grundvattenförluster
Under naturreservatet Grimstaskogen, Grimsta IP, Lövstavägen, Aprikosgatan i Hässelby strand och Björnskogsgränd i Vinsta har grundvatten trängt in i stora mängder.
Skador har redan skett och läckaget innebär i förlängningen, enligt mark- och miljödomstolen, att Grimstafältet och Grimstaskogen förlorar grundvatten, samt att flera skador kan uppstå på bostäder och fastigheter. För Grimstaskogen är dock Trafikverkets senaste prognoser bättre än förväntat.
Från södra delen av trafikplats Vinsta till Lambarfjärden räknar Trafikverket med 70 procent större grundvattenförluster än det mark- och miljödomstolen först hade villkorat. Man har velat utöka grundvattenläckaget i tunnlarna med 184 miljoner liter årligen.
Men i förra veckan kom ett stort bakslag för Trafikverket i miljödomstolen. Man nekas tillstånd till det utökade grundvattenläckaget. Mitt i fick besöka tunnelarbetena två dagar innan domen.
Var optimistisk innan domen
Niclas Lindkvist, Trafikverkets projektledare, var då optimistisk inför domstolens beslut.
– Det är vissa sträckor här där det läcker in för mycket vatten, det är inte bra och tunnlarna ska vara tillräckligt täta i driftskedet. Men man ska veta att längs andra sträckor i västerort har vi inte dessa problem, berättade han för Mitt i nere i tunnlarna.
Allt handlar om tätningen av berget och svaret tycks vara betonglining, det vill säga att klä tunnlarna i betong.
– Betonglining är kanske enda möjliga åtgärden för att täta berget, säger Anders Lillienau, rättens ordförande efter domen.
Hävdar att Trafikverket varit skyldiga agera annorlunda
Domstolen ifrågasätter Trafikverkets agerande när inläckaget ökade väsentligt 2017. Redan då uteslöt Trafikverket betonglining trots att det framgick av tillståndet 2014 att detta kunde krävas för att täta tunnlarna. Domstolen hävdar att Trafikverket har haft en skyldighet att agera annorlunda.
– Sedan 2017-2018 har ju Trafikverket fortsatt bygga tunnlarna, som i mycket stor utsträckning är klara. I dag finns inte längre utrymme för att göra betonglining i de berörda tunnlarna. Om det är betonglining som krävs så måste Trafikverket nu återställa arbetena och spränga bort mer berg. Det är en merkostnad på mellan 2,4 och 5,7 miljarder kronor, fortsätter Anders Lillienau.
Trafikverket har tre veckor på sig att överklaga domen.
Betonglining är en etablerad teknik vid tunnelbyggnation i liknande områden, enligt domstolen. Domstolen hävdar att Trafikverket borde ha stoppat bygget tillfälligt och tätat tunnlarna för flera år sedan. Skyddsinfiltration, det vill säga pumpa in kompenserande vatten som stabiliserar grundvattennivån i de utsatta områdena, får Trafikverket alltjämt tillstånd att genomföra i den utsträckning man vill, enligt domstolen.
Trafikverket går igenom domen
Katarina Wolframm, presskommunikatör på Trafikverket, sade på måndagen efter miljödomstolens dom:
– Just nu behöver vi veta hur vi ska hantera detta och fundera igenom hela situationen. Man håller fortfarande på att gå igenom situationen. Som påverkan, kostnader och förseningar, säger hon.
https://www.mitti.se/nyheter/trafikverket-skrotar-planen-pa-giftigt-medel-under-grimstaskogen/repvaz!29dcscWBfZQpdJrs17Fmw/
https://www.mitti.se/nyheter/mp-kraver-att-arbetet-med-forbifarten-pausas/repuig!sFO1CtuQMjtOWbA75awDBQ/
https://www.mitti.se/nyheter/atgarder-pa-gang-efter-forbifartens-lackande-tunnlar/repuhs!qLWtH7x4dO@j4V4jmXO6A/