Radon är ett påtagligt problem i Sollentunas villabestånd. Det står klart när företaget Radonova presenterar statistik från radonmätningar i kommunen de senaste tio åren.

Av drygt 3 300 mätningar har 1 049 villor visat årsmedelvärden över den svenska referensnivån på 200 becquerel per kubikmeter.

– Resultaten från Sollentuna visar att radon är en risk som inte är begränsad till vissa platser. Vår erfarenhet är att det inte finns några radonsäkra områden, säger Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Radonova Laboraories vd Karl Nilsson på laboratoriet i Uppsala.

Radonova

Näst högst i länet

Företaget utför radonmätningar i villor och i flerbostadshus och har så klart ett intresse av att nå ut med siffrorna.

Men faktum kvarstår: 31 procent av de mätta villorna i Sollentuna har haft radonhalter över referensnivån.

Det är näst högst andel av alla kommuner i länet (efter Stockholms stad) och en nivå tydligt över rikssnittet på 23 procent.

Variationerna mellan olika hus är emellertid stora. Det högsta uppmätta värdet i en enskild villa i Sollentuna är hela 4 450 becquerel per kubikmeter.

Långtidsexponering för radon ökar risken för lungcancer, även om de flesta som drabbas även är rökare berättar Cecilia Jelinek som är utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten och arbetar med den nationella handlingsplanen för radon.

– Risken ökar med 16 procent för varje 100 becquerel per kubikmeter. Men man ska komma ihåg att det är från låga nivåer. Grundrisken för en icke-rökare att få lungcancer är 0,5 procent, och för en rökare 5–10 procent, säger hon.

”Onödig risk att ta”

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att hus-ägare ska göra en radonmätning i sitt hus om det inte har gjorts på tio år eller om man har byggt om i huset.

– Framför allt om man har gjort något i grunden eller med ventilationen. Att bo i ett radonhus är att ta en onödig risk och vårt budskap är att en mätning är enda sättet att ta reda på det. Så mät och åtgärda om det behövs. Det är inte så dyrt, särskilt inte i förhållande till fastighetspriserna i Sollentuna, säger Cecilia Jelinek.

Marken avgörande

Många kopplar fortfarande radon till den blå lättbetong som användes i husbyggen mellan 1920-talet och 1970-talet. Men det beståndet håller på att försvinna förklarar Karl Nilsson.

– I dag ligger lättbetongen bara bakom 15 procent av de fall som har förhöjda värden, och Sollentuna sticker inte ut där, säger han.

I stället handlar det om hur höga halter uran som finns i marken, och vilken typ av berg den består av.

– Även jordens genomsläpplighet spelar in. Ett kompakt material, som lera till exempel, är tätt. Är jorden porösare med mer grus i sig så släpper den igenom mer luft och även radon. Genom Sollentuna går en rullstensås, så det spelar troligen in, säger Karl Nilsson.