Befolkningen i Stockholms län ökar varje år – och så även antalet barn som bor här.
Men frågan är om det är en hälsosam miljö att växa upp i.
En miljöhälsoenkät skickades ut till 34 000 hushåll 2019, och resultatet har nu presenterats i en rapport från Centrum för arbets- och miljömedicin. Den beskriver olika miljöfaktorers betydelse för hälsan, med fokus på barnen.
En faktor är luftföroreningarna, som kan leda till astma och sämre lungfunktion hos barn. Förtätning och bostadsbyggande nära trafikleder gör nu att många både får sämre luft vid bostaden och mindre tillgång till naturområden, enligt rapporten.
Inget dåligt samvete
Till det kommer bullret. Som förälder i Stockholm kan man få dåligt samvete för mindre. Men Antonios Georgelis vid Centrum för arbets- och miljömedicin menar att Stockholm är en bra stad för barn att växa upp i.
– Absolut! Allt är ju relativt, men Stockholmsluften är mycket bra om man jämför med andra storstäder, säger han.
Det kan Eric Varhos, som vi träffar på i Kronobergsparken med sonen Vilgot, intyga.
– Jag jobbar för ett franskt företag och är mycket i Paris, och Stockholm är outstanding i jämförelse, säger han.
Bättre luft
Luftkvaliteten har blivit allt bättre. Sot och partikelhalter har minskat, mycket tack vare bättre gatusopning och dubbdäcksförbud. Minskningen av kvävedioxid har dock planat ut, vilket beror på en ökad andel dieselbilar.
Men de som bor där det är mycket trafik, samt invid trafikleder eller inflygning till flygplatser, är mer utsatta.
Och att de tillåtna bullernivåerna från väg- och flygtrafik vid nybyggnation av bostäder ändrades 2015 innebär nu att allt fler bor där det är buller och dålig luft, enligt rapporten.
Barn extra känsliga
För barn kan det vara kritiskt, då de är extra känsliga för luftföroreningar eftersom de andas in mer luft i förhållande till sin kroppsvolym. I gatumiljön befinner sig dessutom barn, på grund av sin kortare längd eller om de sitter i vagn, närmare källan till föroreningarna.
– De hus som byggs isolerar bra mot buller och föroreningar, om ventilationen fungerar och man inte öppnar fönstren. Men ofta byggs skolor och förskolor i anslutning, och på skolgårdarna och förskolegårdarna utsätts ju barnen för föroreningarna och bullret, säger Antonios Georgelis.
Även att åka kollektivt medför exponering för luftföroreningar. Inne i flera tunnelbane- och pendeltågsstationer är det höga halter av partiklar, som kommer från såväl spårarbeten som friktion mellan hjul och räls vid inbromsningar.
Oroar sig för klimatet
Och som om det inte vore nog tillkommer klimatförändringarna. I storstadskommunerna uppger 27 procent av 12-åringarna att de ofta eller mycket ofta oroar sig för det.
Översvämningar kan innebära läckage av miljögifter och påverka dricksvattnet. Även pollenhalter förväntas öka. Det påverkar barn mer än vuxna, påpekas det i rapporten, då barn är mer sårbara för olika miljöfaktorer.
Värna grönområdena
Att staden förtätas och grönområden ersätts med asfalt och betong gör oss inte bara sämre rustade för översvämningar, det påverkar även barnens hälsa.
"Vistelse i gröna miljöer har samband med bättre kognitiv utveckling och mental hälsa samt minskad stress och ökad fysisk aktivitet" skriver de.
Antonios Georgelis tycker att stadsplanerna borde se till så att barn kan ta sig till skola och förskola utan att behöva korsa högtrafikerade vägar, och att det ska gå att ta sig ut i grönområden på ett enkelt sätt.
– Vi har en stor folkökning och man måste bygga, men de borde skapa städer för människor, inte bilar, säger han.
https://www.mitti.se/nyheter/schhh-har-ar-stockholms-tystaste-platser/repuiq!5mPsZzw79YHWoTUREjSE6g/