Länet
Den 1 juli i fjol fick polisen ytterligare ett verktyg, så kallad dna-släktforskning, i utredningar om grova brott.
Metoden hade till slut kunnat lösa dubbelmordet på en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna i Linköping som skedde 2004.
År 2020 kunde en gärningsman knytas till dåden efter att en släktforskare från Härnösand lyckats kartlägga mördarens släktträd med hjälp av avancerad dna-släktforskning, en metod som aldrig tidigare använts för att lösa brott i Sverige.
Den ansågs senare bryta mot lagen, men efter en lagändring fick polisen grönt ljus.
Vi hoppades naturligtvis att det skulle bli ett verktyg för att lösa fler brott.
Särskilt i gamla mordutredningar, kalla fall, ansågs det kunna leda polisen vidare som en sista utväg.
– Det kan betyda jättemycket, sa utredarna i Stockholms kalla fall-grupp om lagändringen förra året.
Hade förhoppning
Gruppen har idag runt 230 mordutredningar på sitt bord. Det handlar om mord som skett från 1985 och framåt.
Men inte i något fall har dna-släktforskning hittills kommit till nytta.
– Tyvärr inte. Vi har gjort en inventering och bedömningen är att inga ärenden just nu är föremål för dna-baserad släktforskning.
Hur ser du på det?
– Det är tråkigt. När man hittar metoder som gör att det går att utreda äldre mord är det välkommet. Vi hoppades naturligtvis att det skulle bli ett verktyg för att lösa fler brott.
Cathrine Löfgren och kollegorna som utreder Stockholms kalla fall är besvikna. "Vi hoppades naturligtvis att det skulle bli ett verktyg för att lösa fler brott".
Stefan Källstigen
För lite dna
Ett problem har varit att polisen inte haft en tillräcklig mängd dna eller extrakt säkrat från brottsplatserna för att kunna göra en dna-profil.
– Det får inte heller vara bland-dna, alltså spår från flera personer.
Dna-släktforskning: Så funkar det
Polisen får sedan 1 juli 2025 använda sig av dna-släktforskning vid mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.
Polisen har tillgång till två databaser: Family tree dna och Gedmatch.
För att söka en matchning laddar polisen upp en dna-profil från en misstänkt gärningsperson i i databasen.
Profilen matchas mot personerna i databasen, förutsatt att de medgivit att deras profiler kan användas av polisen.
Källa: Polisen
Att polisen inte kommer vidare med vissa kalla fall beror på att den nya lagen inte tillåter dna-släktforskning för att identifiera offer.
Ett känt fall är den bebis i Kungsängen som hittades död i en gångtunnel 2002. Där går det inte att använda metoden trots att dna finns sparat. Detta eftersom dna-profilen måste komma från en misstänkt gärningsperson.
– Det hade varit önskvärt att vi hade kunnat få möjlighet att identifiera offer, men som det ser ut nu går inte det.