Fem år efter branden har kåren till sist fått en ny scoutgård.

På Bryggerivägen ståtar nu ett nybyggt och nyinvigt hus i rött och svart med scoutloggan ovanför entrén.

– Det är helt fantastiskt. Nu har vi en lokal som är anpassad efter vår verksamhet, något att samlas i och kring. För många är det en nystart, säger Andreas Jidling, ordförande i Upplands Väsby scoutkår.

Men vägen dit har inte varit spikrak.

Efter branden var det oklart om den 65-åriga, totalförstörda stugan skulle kunna byggas upp igen på samma ställe. Kommunen äger marken och kåren ansåg att en treårig arrendetid var för kort för att våga satsa. När arrendetiden förlängdes till tio år sa kåren ja och satte spaden i marken.

Den nya scoutgården har ljusa, stora rum.

Den nya scoutgården har ljusa, stora rum.

Malin Huusmann

Stötte på patrull

Men hösten 2022 stötte bygget på patrull. Pengarna tog slut. En halv miljon kronor saknades och kåren gick aktivt ut och sökte stöd.

– Vi fick jättefin respons från allmänheten och många ville bidra. Vi fick in pengar från privatpersoner, företag och stiftelser så att vi till slut kunde komma i mål. Dessutom gjorde vi mycket jobb själva, säger Andreas Jidling.

Ordförande Andreas Jidling inviger Upplands Väsby scoutkårs nya hus.

Ordförande Andreas Jidling inviger Upplands Väsby scoutkårs nya hus.

Malin Huusmann

Många scoutminnen försvann i branden, men några kunde räddas.

– Vi har spikat upp en hel del gamla lägerminnen. Vi försöker visa de yngre scouterna att det finns en historia. Att man åkte på scoutläger även 1975.

Christoffer Hjerne, 24, har varit scout sedan han var 8 år. Nu sitter han i styrelsen för Upplands Väsby scoutkår.

Christoffer Hjerne, 24, har varit scout sedan han var 8 år. Nu sitter han i styrelsen för Upplands Väsby scoutkår.

Malin Huusmann

Vad gör man på en scoutgård?

– Vi har utbildningar i allt från knopar till sjukvård. Ska man träna på att knyta en knop kanske det inte är pedagogiskt rätt att göra det i minus tolv grader. Dessutom är scoutgården en samlingsplats.

Andreas Jidling började själv som scout redan 1990 och blev ledare åtta år senare. Sedan dess har hah varit Upplands Väsby scoutkår trogen.

Och efter pandemin har intresset för scouting ökat – både i Sverige och Väsby.

– Vi har fått fler medlemmar och har till och med ett 50-tal som står på kö.

Kent Ivarsson, Christoffer Hjerne och David Mjärdner i Upplands Väsby scoutkår.

Kent Ivarsson, Christoffer Hjerne och David Mjärdner i Upplands Väsby scoutkår.

Malin Huusmann

Andreas Jidling tror att det ökade intresset beror på flera saker, bland annat att scoutrörelsen blivit mer synlig och att det blivit mer accepterat att vara scout.

– Att vara scout var tidigare kanske inte lika coolt som att spela innebandy, till exempel. Men imagen har förändrats.

Han pekar också på pandemins bidragande effekt.

– Många var ute mer i naturen under pandemin och fick upp intresset för den. Lägg äventyr och gemenskap på det så har du scouterna i ett nötskal.