Christian Bjurinder är 10 år och har sedan tidig ålder haft ADD, autism och dyslexi. I flera år har han gått i kommunal skola i Upplands-Bro, men det har inte fungerat bra enligt familjen. Sofie Bjurinder, Christians mamma, berättar att hon försökt att få hjälp och stöd av kommunen för att få till en bra skolgång för sonen. Men trots Christians svårigheter har han aldrig varit aktuell för någon mindre undervisningsgrupp.

Kommunen erbjuder olika insatser till barn i behov av särskilt stöd förklarar utbildningschefen Anna Bjurenstam. Men vilken insats som blir aktuell är helt beroende av vilket behov som finns.

– Elevhälsan utreder vilket behov elever i behov av särskilt stöd har. Därefter finns en rad olika insatser beroende på vad man kommer fram till, säger Anna Bjurenstam.

Men att det är så det fungerar upplever inte Sofie Bjurinder när hon reflekterar kring sin sons situation innan man kom in på Lunaskolan i Bromma.

– Min upplevelse är att kommunen inte tyckt att Christian har varit aktuell för de särskilda undervisningsgrupper som finns, eftersom han inte är det minsta utåtagerande, säger Sofie Bjurinder.

Sofie och Christian Bjurinder berättar om den nya skolan.

Stefan Källstigen

Hur känns det?

– Rent ut sagt känns det för jävligt, måste han slåss för att få hjälp? Han behöver ju hjälp ändå, fast han inte slåss.

Till slut valde familjen, på rekommendation från personal på Christians gamla skola, Lillsjöskolan, söka sig från kommunen. De sökte efter en skola där sonen kunde få bättre stöd och hjälp. På resursskolan Lunaskolan i Bromma hittade familjen hem. Skolan har visat sig vara precis det som Christian behöver.

Lunaskolan i Bromma. Arkivbild.

Mikael Andersson

När Mitt i träffar familjen hemma i Kungsängen och hösten ligger tätt utanför fönstren berättar de hur nöjda de är med den nya skolan. Christian förklarar att det är färre elever och många fler lärare. Eftersom han har svårt när det blir för mycket folk passar det honom mycket bättre.

– När jag tidigare läste var det inte så roligt för jag fick ont i huvudet ofta. Men nu får jag inte det på samma sätt, berättar Christian.

Mamma Sofie märker att Christian har en helt annan energi när han kommer hem efter skoldagarna nu.

– Förut låg du under sängen och spelade spel, det gör du inte längre, nu vill du leka när du kommer hem.

Kampen om skolskjutsen

Föräldrarna kör Christian till den nya skolan i Bromma knappa tre mil bort. Det blir ett knepigt livspussel att både hinna i tid till jobb och köra Kungsängen – Bromma tur och retur. Därför har familjen ansökt om skolskjuts hos Upplands-Bro kommun vid två tillfällen. Båda gångerna har de fått avslag. Familjen har överklagat till förvaltningsrätten som nu ska ta ställning i frågan.

Sofie och Christian hoppas att det ska lösa sig med skolskjuts.

Stefan Källstigen

– Det kommunen säger är att vi har valt en skolplats själva och därför kan inte skolskjuts beviljas. Nu i andra avslaget så skriver de också att det blir en ekonomisk svårighet för kommunen, säger Sofie Bjurinder.

Hon beskriver att familjen försöker trycka på att Christian har särskilda skäl till att beviljas skolskjuts.

– Lunaskolan är ju inte bara en skola, alltså en privat skola för att det är så fint. Det är för hans behov, vi tycker inte att kommunen har något att erbjuda vad det gäller hjälp till Christian, säger Sofie.

Utbildningschefen svarar

Utbildningschefen Anna Bjurenstam förklarar att hon inte kan uttala sig i det enskilda ärendet.

– Man får söka sig till vilken skola som helst egentligen. Den behöver inte ligga i Upplands-Bro. Den kan vara i Bålsta, Bromma eller i Huddinge, eller var man vill. Då flyttas skolpengen med eleven till den nya skolan, säger Anna Bjurenstam.

Detta gäller oavsett skolform, alltså även en resursskola som Lunaskolan. Lunaskolan söker också tilläggsbelopp av Upplands-Bro kommun för Christian.

– Däremot är det så att kommunen har rätt att säga nej till skolskjuts. Om det blir ekonomiskt fördyrande för kommunen. Så står det i skollagen.

Anna Bjurenstam är utbildningschef i Upplands-Bro kommun.

Pressbild

Upplands-Bros riktlinjer för skolskjuts säger att man inte beviljar skolskjuts om man inom kommunen kan erbjuda motsvarande verksamhet. Detta gäller oavsett skolform.

– De två senaste åren har vi byggt upp ett mycket större stöd för elever i behov av särskild stöd. För att elever ska ha möjlighet att oavsett vilka funktionsnedsättningar de har kunna stanna kvar och ha sin skolgång i kommunen. Det är mitt generella svar.

Kompetensen finns lokalt

Anna Bjurenstam menar att den här kompetensen måste finnas lokalt eftersom många barn behöver stöd för sina funktionsnedsättningar.

– Att betala stora belopp för skolskjuts in till verksamheter som vi har alla möjligheter till att starta upp själva och bedriva i kommunen har vi jobbat oss bort från.

– Vi ser också att det är slitsamt för barn att åka på det här sättet. Men jag kommer inte att gå in och svara på exakt vad den här familjen har haft för diskussion med oss.

Kan man som förälder placera sitt barn själv i en annan skola och även ha särskilda skäl för skolskjuts?

– Vi har fått liknande ärenden prövade i förvaltningsrätten tidigare, och där har man bedömt att kommunen inte behöver stå för skolskjuts. Är det en fördyrande kostnad för oss så går domstolen i regel på kommunens linje.

Vad gör man om man inte känner att man får stöd för sitt barns behov?

– Då ska man prata först med sin lärare, sen med rektor och givetvis med utbildningskontoret som får titta på det, säger Anna Bjurenstam.

Familjen Bjurinder säger att om förvaltningsrätten inte skulle ge dem rätt, kommer de fortsätta lösa transporten själva.