Lidingö
Efter flera decennier av tillväxt hade Lidingö i början av 1900-talet utvecklats från skärgårdsbygd till ett samhälle med mer urban prägel. Befolkningen ökade, villastaden växte fram och kommunikationerna blev allt bättre. Därför fattades beslutet att ge Lidingö stadsstatus, och den 1 januari 1926 ombildades Lidingö köping till Lidingö stad.
Fjälls kiosk låg på Stockholmsvägen 40. Så här såg den ut år 1959.
Lidingö Hembygdsförening/okänd
En central del av jubileet är den bok som Lidingö hembygdsförening ger ut. Den 3 mars är det bokrelease på Lidingö stadsbibliotek för Lidingö 100 år. Boken, som är på 250 sidor, skildrar stadens första sekel och är resultatet av ett omfattande arbete under ledning av författaren och historikern Lena Norberg.
– Jag tror banne mig att vi har fått med allt som har hänt under dessa år, säger hon.
Lena Norberg har skrivit boken Lidingö 100 år, tillsammans med med Marianne Råberg, John Svensson och Carl-Henrik Ankarberg.
Pekka Pääkkö
.
– Jag skulle jämföra boken med en tårta i tio bitar. Varje tårtbit är ett decennium. Och så finns det även några marsipanrosor.
Rosorna som hon refererar till är temakapitel om bland annat arkitektur, barn- och ungdomskultur samt idrottens roll för staden.
Den 9 maj väntar ett större firande i och runt stadshuset. Då fylls området med musik, bakverk och olika aktiviteter. Jubileumsåret får sin final under kulturveckan i november, då stadshuset får dansgolv för musik och dans från ett helt sekel – 1926 till 2026.
Lidingös första järnaffär. Huset brann ner 1926, men byggdes upp igen på samma plats.
Lidingö Hembygdsförening/G.Hedberg
Tre avgörande vägval i Lidingös historia
Ett nej som formade framtiden
• I början av 1900-talet var frågan om att införlivas i Stockholm aktuell. Kommunalfullmäktige sa nej 1910, trots Stockholms intresse. När Lidingöpolitikerna i början av 1920-talet ändrade hållning hade intresset från Stockholm svalnat. Frågan drogs i långbänk och rann till slut ut i sanden – ett icke-beslut som blev avgörande för att Lidingö skulle bli en egen kommun.
Bron som möjliggjorde tillväxt
Brofrågorna har alltid varit centrala för Lidingös utveckling. Den stora Lidingöbron, invigd 1971, blev en förutsättning för stadens fortsatta expansion. Men bron hade ett pris: För att få statlig och regional finansiering ålades Lidingö att bygga ett stort antal bostäder, vilket bland annat ledde till utbyggnaden av Larsberg.
Kontroll över marken
En nyckel till Lidingös självbestämmande har varit en aktiv markpolitik. Genom strategiska markinköp – bland annat i samband med stora konkurser 1929 och 1943 – säkrade staden kontroll över områden som Herserud, Torsvik, Islinge och delar av östra Lidingö. Genom Lidingö stads tomtaktiebolag har staden därmed kunnat styra hur, var och när bebyggelsen utvecklats.
Källa: Lena Norberg
Under jubileumsåret tas även en kulturkanon fram och en särskild jubileumsdekal lanseras. Ambitionen är att så många som möjligt ska känna sig som en del av firandet.
Som en förlängning av bokprojektet startar även en podd om Lidingös historia i hembygdsföreningens regi. Flera aktörer planerar dessutom historiska utställningar, vandringar och föreläsningar runt om på ön.