I sex år har Tove Krabo bott och engagerat sig i sitt bostadsområde i Västra Frölunda. Bland annat har hon startat en stadsodling på lägenhetshusets bakgård med ett antal odlingslotter. Uppe på bergsmassivet bakom huset har hon tillsammans med grannarna anlagt en damm. Och det finns planer på en hönsgård.
– Om det fanns obegränsat med resurser så skulle jag se till att det här blev ett Skottskogen i miniatyr, säger Tove.
Tove har många projekt och visioner på gång samtidigt och en stor del av drivkraften får hon från sin elvaårige son Henri. Viljan är att han och hans vänner ska ha det bra med samma möjligheter som andra ungdomar, oavsett var de bor. Hon påpekar att området har stor brist på billiga lokaler där unga människor kan förverkliga egna projekt, som att starta ett band exempelvis.
– Jag kommer att överklaga områdets alla nybyggnadsplaner som inte har några lokaler inritade, säger Tove.
Och segregation genom hur man väljer att bygga, är något som irriterar och engagerar Tove.
– Förorten är förort bara igenom hur stadsplaneringen ser ut. Miljonprogrammen i Sverige består mest av modernistiskt funktionsseparerade byggnader som ligger glest. Det behövs byggas bättre sammanhang nu när miljonprogrammen ska lappas och lagas. Jag önskar att man noggrant analyserar hur. Att man subventionerar lokaler i bottenplan vid varje nybyggnation i förorterna, och att man fullföljer intentionerna med blandade upplåtelseformer och typer av hus, säger Tove.
Nu har hon utsetts till lokal hjälte för sitt ihärdiga arbete för att göra sitt bostadsområde bättre.
Hur känns det när du lyckas förverkliga en idé?
– Tja, det känns väl bra – men ofta har jag redan börjat fundera på nästa projekt, säger Tove Krabo.
