Solna

Valet 2022. Socialdemokraterna blev största parti och tog makten i Solna efter 24 år av moderatlett styre.

S hade lovat att återöppna skolor som stängts ned och att höja skolpengen. Analysen var att det gick hem.

– Det blev ett skolval, sa den blivande kommunstyrelseordföranden Sara Kukka-Salam (S) då.

Mandatperioden rivstartades med en skattehöjning på 25 öre öronmärkta för skolan. De stängda skoldelarna på Skytteholmsskolan och Bergshamraskolan öppnade.

Att vända en långvarig negativ utveckling tar tid.

Skolpengen ökade med 25 procent under mandatperioden, att jämföra med 8,6 procent under den förra.

Så, runt 200 skolmiljoner senare, hur gick det?

Bra, anser Sara Kukka-Salam.

– Vi har påbörjat vårt skollyft och märker redan stor skillnad i Solnas skolor. Ett löfte var att minska klasserna från 30 till 25 elever, vilket vi rullar ut från förskoleklass. När vi tillträdde var 58 procent av klasserna för stora, i dag är siffran 31 procent vilket är glädjande.

S: Tar tid

Lärartätheten har ökat senaste åren. Men när man kollar resultat för betyg och behörighet i de kommunala skolorna är effekten otydlig. 2025 ökade betygen jämfört med 2024. 2024 var å andra sidan ett bottenår.

Sara Kukka-Salam (S) på Tallbackaskolan när det första spadtaget till den nya skolan togs i slutet av april. M, KD och L anser att den blir för dyr och har varnat för hundratals tomma platser i den nya större skolan.

Judit Nilsson

En förklaring, enligt Kukka-Salam, är att de största satsningarna gått till lågstadiet. Många förbättringar, menar hon, syns heller inte i tabellerna.

– Vi har återinfört resurspedagoger och anställt skolgårdspedagoger. Särskilt stolt är jag över skolsociala teamet som vi utökat varje år som bokstavligen drar med elever hemifrån till skolan för att se till så att de blir behöriga.

Vad säger du till föräldrar och andra väljare som önskat att pengarna skulle synas mer i skolresultaten?

– Självklart går det upp och ned. Att vända en långvarig negativ utveckling tar tid. Men nu finns resurserna på plats. Får vi fortsätta efter valet kommer fler elever att klara grundskolan.

M: Gjort läxan

Moderaterna delar bilden av att 2022 års val blev ett skolval.

– När man styrt länge kan det vara så att man inte tar väljarnas signaler på så stort allvar som man måste. Det straffades vi för. Men nu har gjort vår hemläxa på skolpolitiken. Väljare kan vara trygga i att vi är ett parti som prioriterar skolan, säger Lars Rådén (M).

Styrets skolpolitik imponerar inte på honom.

– Man har gjort stora satsningar men resultaten har uteblivit.

Parti för parti: Så vill politikerna stärka Solnas skolor

Rådén pekar också på Skolinspektionens senaste elevenkät där fler svarar att de upplever stök på lektionerna och känner otrygghet på skolan jämfört med 2021.

Inför årets val är M:s löften dock snarlika Socialdemokraternas. De handlar om mindre klasser, mer resurser och 100 procent behöriga lärare.

Om ni vinner valet, hur kommer det märkas i skolorna?

– Vi kommer att ta ett krafttag när det gäller trygghet och studiero, där sticker våra kommunala skolor ut negativt.

ENKÄT: Så tycker eleverna

Vad tycker Solnas elever att politikerna bör satsa mer på? Mitt i besökte Tallbackaskolan och träffade Jafet, Emilia, Blen och Bana.

Judit Nilsson

Jafet Zubiaur gick tidigare i skola i Spanien.

– Där var det alltid två lärare på lektionerna. Medan en höll i genomgångarna kunde den andra hjälpa till att hålla ordning. Det blev mer fokuserat. En del elever som har det tufft. Då gäller det att det finns personal som tar reda på grunden till det. De kan ju ha det jobbigt hemma.

Judit Nilsson

Blen Assefa och Emilia Hanna gillar sin klass och trivs i skolan. Men fler vuxna skulle behövas, både i klassrummen och för tryggheten mellan lektionerna.

– Det brukar vara lugnt. Men det kännas otryggt och blir högljutt i korridorerna, till exempel när alla slutar samtidigt, säger Blen.

– Vissa klasser är stökiga. Då är det nog rätt jobbigt för en lärare att ha 25 eller 30 elever själv. Jag tror många lärare är stressade, säger Emilia.

Judit Nilsson

Bana Dawod tycker att politikerna borde satsa mer på skolmat.

– Majoriteten går till Hemköp på lunchen. För att få specialkost måste man ha intyg, annars blir det för dyrt. Jag tycker det är konstigt, vår utbildning kräver att man har energi och ork att fokusera.