Ekerö behöver trappa upp sitt arbete för klimat och miljö. Det menar Emma S Lövenstad (C), ordförande för Ekerö kommuns klimat- och hållbarhetsutskott.

– Vi har ökat takten avsevärt jämfört med hur det var tidigare, men min syn är att vi kommer behöva öka den ytterligare, säger hon.

Nyligen fastslog kommunen en ny hållbarhetsstrategi. Den ska fungera som vägledning för kommunens prioriteringar för en hållbar framtid för Ekerö.

Bland annat ska kommunen ställa klimatkrav i upphandlingar när det byggs nytt, arbeta för fler träd och främja lokal energi- och matproduktion.

Enligt Emma S Lövenstad har det tidigare inte funnits en tydlig riktning för hur kommunen ska arbeta med klimat och miljö.

Det var på grund av att Ekerö kommun inte gjorde tillräckligt i miljö- och klimatfrågor som Emma S Lövenstad (C) valde att engagera sig politiskt. 

Rosie Alm

– Nu ska vi göra konkreta åtgärder varje år. Själva dokumentet i sig gör ingen skillnad men strategin kommer vara otroligt viktig för vårt arbete, vi får en tydlig bild av vad vi behöver göra.

Koldioxidbudget tar slut

Joakim Bergsten, kommunens miljöstrateg, berättar att hållbarhet omfattar tre dimensioner: Den ekologiska, den sociala och den ekonomiska.

Exempel på saker som har gjorts inom den ekologiska dimensionen är arbetet med att minska matsvinn i kommunens alla kök och att kommunbilarna byts ut mot elbilar.

Ekerös enskilt största utsläppskälla är transporter.

”Kommunen kan så klart se över sina egna transporter och alla transporter som upphandlas. Det pågår arbete med det men det finns mycket kvar att göra”, skriver han i ett mejl.

Enligt Emma S Lövenstad är den största utmaningen för kommunen att de har mycket att göra vad gäller klimatarbetet.

– Vi hade legat på en bättre plats om det här hade varit ett tydligt fokus tidigare. Det finns även ekonomiska begränsningar, vi kan inte lägga så mycket pengar på arbetet varje år som jag personligen skulle önska.

Klimatkollen, en medborgarplattform som presenterar klimatdata nedbrutet på kommunnivå, räknar ut hur mycket koldioxid Sveriges alla kommuner kan släppa ut under en viss tid för att hålla sig inom ramen för Parisavtalet. Deras uträkningar visar att Ekerös koldioxidbudget (se faktaruta) tar slut den 16 mars 2026.

Det är ingen budget som kommunen har antagit, men enligt Joakim Bergsten finns den ändå att förhålla sig till i arbetet mot Parisavtalet.

Många bäckar små

”Mål om netto noll till ett visst datum fångar tyvärr inte upp budgetperspektivet”, skriver han.

Det mål som kommunen däremot har antagit är nettonoll-utsläpp av växthusgaser senast 2040. Det betyder att utsläppen ligger på en låg nivå, samtidigt som de utsläpps som görs ska kompenseras på andra sätt.

Görs det tillräckligt mycket för att nå kommunens mål om nettonollutsläpp senast 2040?

”Det görs sannolikt inte tillräckligt men mycket är också beroende av beslut på nationell nivå och där går det tyvärr åt fel håll med ökade utsläpp just nu.”

För Emma S Lövenstad är inte en exakt budget det viktigaste, utan faktumet att de behöver ha en hög takt i omställningsarbetet.

– Det råder det inga tvivel om. Just koldioxidbudgeten inkluderar hela samhället, även alla företag och invånare, vi kan inte klara det själva utan måste jobba tillsammans.

– För mig personligen är det supercentralt att få ner koldioxidutsläppen. Det är många bäckar små som kommer göra skillnaden.