Haninge

Det är januari 2023. Under tre dagar sker två skjutningar, i Fruängen och Enskededalen, och ett planerat mord blir avblåst i Skarpnäck.

Det är unga pojkar som beordrats att utföra dåden. Två av pojkarna har blivit upphämtade i Jordbro för att utföra skottlossningarna, varav den ena senare placeras på ett SiS-hem med stöd av LVU, lagen om vård av unga. Händelserna är ett av många exempel på hur barn använts för att utföra grova våldsbrott.

– En 14-åring som fick i uppdrag att mörda en person berättade i förhör att han tänkte använda pengarna han skulle få som betalning till biobesök med sina kompisar, sa Mattias Andersson, då tillförordnad regionpolischef i Stockholm, när åtal väcktes i somras.

För att få bukt med eskaleringen och förhindra fler våldsdåd hade Haninge kommun i fjol ett omfattande arbete med LVU-placeringar, där unga med kopplingar till den pågående gängkonflikten placeras på HVB-, Sis- eller jourhem. Bara under årets första kvartal gjordes dubbelt så många placeringar som året före.

 Nyligen kom beskedet att regeringen framöver kommer genomföra en utredning om att lägga ner Statens institutionsstyrelse (SiS). – Till dess har vi nuvarande SiS att förhålla oss till, och där är fokus på informationsutbyte och samverkan - det kommer att fortsätta, säger Sedan Dogru (M).

Nyligen kom beskedet att regeringen framöver kommer genomföra en utredning om att lägga ner Statens institutionsstyrelse (SiS). – Till dess har vi nuvarande SiS att förhålla oss till, och där är fokus på informationsutbyte och samverkan - det kommer att fortsätta, säger Sedan Dogru (M).

Johannes Äng

Kriminella kopplingar

Ett nästintill febrilt arbete pågick. Man startade en skolakut, utvecklade avhopparverksamheten för unga och tecknade avtal med SiS särskilt fokuserat på hemkosten för barn och unga som varit placerade.

När 2023 tog slut hade 64 barn i Haninge varit omhändertagna med stöd av LVU, varav 36 anses ha kriminella kopplingar. Totalt kostade placeringarna kommunen 72 miljoner kronor, varav 36 miljoner för placeringarna kopplade till kriminalitet.

I slutet av oktober skrev kommunledningen ett öppet brev till regeringen där de begärde ersättning för de ökade kostnaderna. Men inga pengar kom, i stället togs pengarna ur kommunstyrelsens reserv.

I backspegeln ser socialnämndens ordförande Sedat Dogru (M) att LVU-placeringarna i samverkan med polisen hade stor effekt.

– Omhändertagandet av de ungdomar som hade kopplingar till kriminalitet gjorde att det blev lugnare inte bara i vår kommun, utan i andra kommuner också. Vi har tagit vårt ansvar och sett till att de här ungdomarna tas om hand om och får behandling och vård. Hade vi inte gjort det här hade vi haft större kriminalitet. Vi var tvungna att göra något, säger han.

Förebyggande arbete

Nu är flera initiativ på gång för att fånga upp barn och unga tidigare, något som man hoppas ska minska antalet placeringar.

Under våren ska socialsekreterare flytta in i Haninges skolor. Det är en del av SSPF, den metod som Socialstyrelsen förordrar i det förebyggande arbetet, där socialtjänst, skola, polis och fritidsgård samordnar insatserna till barn.

– Vi har sett över hur vi bäst kan koppla socialsekreterare till skolan för att kunna se till att rätt insatser sätts in i ett tidigt skede, säger Sedat Dogru.

Det är kommunens förebyggare, som är utbildade socialsekreterare, som ska fungera som rådgivare och stötta skolpersonalen. Detaljerna är inte satta, men klart är att Vega skola blir först ut.

– Det är ett nytt kommunområde och då kan vi vara proaktiva, inte agera efter att det börjar hända saker, säger han.

Informationskampanj

Anen Makboul, brotts­förebyggande samordnare i kommunen, välkomnar satsningen.

– Jag har i många år drivit på att socialtjänsten behöver flytta ut från kommunhuset. All forskning visar på att skolan är den absolut viktigaste arenan i det brottsförebyggande arbetet och då är det naturligt att de ska finnas där.

I vår ska 5 000 elever även få lära sig mer om socialtjänsten och vad de gör, för att motverka desinformation.

Anen Makboul tror att en ökad närvaro av socialtjänsten i skolorna kan leda till att polariseringen minskar. Arkivbild.

Anen Makboul tror att en ökad närvaro av socialtjänsten i skolorna kan leda till att polariseringen minskar. Arkivbild.

Eira Desax

– Påverkankampanjer kring socialtjänsten kommer inte enbart från utlandet. Det kommer från en socialtjänstfrånvaro i våra områden som har skapat en polarisering, säger Anen Makboul.

Sedat Dogru har säkrat med kommunledningen att kostnader för LVU-placeringar kommer att täckas även framöver.

– Blossar det upp en liknande våldsvåg igen kommer vi att göra samma sak igen. Men kostnaderna minskar troligen, då allt fler ungdomar kommer att återvända hem och tillbaka till samhället efter sin behandling.