Vasastan
De tre musketörerna, Zorro, Mästerkatten i stövlar, The Princess Bride, Pirates of the Caribbean. Listan på kända fäktare i böcker och film kan göras lång.
Det var även ”något på tv” som lockade Matilda Vestin, 17, in i sporten. Hon började som tioåring, och är nu medaljör och tränare på FFF, Föreningen för fäktkonstens främjande. Sveriges äldsta och största fäktklubb.
– Som fäktare gör man mycket tillsammans, hejar på varandra. Och som tränare hjälps vi åt mycket.
Pokaler, tavlor och masker täcker väggarna i lokalen på Döbelnsgatan. Föremål som vittnar om en lång historia – 125 år i år.
– Vi har gjort en lång resa, säger Jeannette Runold.
Från sju till 88
Hon har varit aktiv inom klubben under flera decennier.
Ni är rivaler på pisten, men vänner utanför.
– För 20 år sedan var vi få, och nästan ingen tävlade. Sedan dess har vi mer medvetet rekryterat medlemmar och anställt fantastiska tränare. Så många som vi är nu, runt 400, har vi aldrig varit.
Fäktmästaren Salek Altauz, t.v., var tränare på FFF i mer än 20 år.
Mikael Andersson
Den yngsta på klubben är sju, och den äldsta 88.
– Alla ska ha roligt, oavsett ålder. Vi kämpar mycket för det, säger huvudtränaren Natalia Beskin.
Sabel, florett och värja
Fäktning brukar kallas för ett blixtsnabbt schackparti och kräver snabbt fotarbete, bra fysik och koncentrationsförmåga.
Fäktning kan göras med tre olika vapen: sabel, florett och värja.
Reglerna för florett och sabel är mycket lika. Den som blir attackerad måste parera innan hen får gå till motattack. Med värja gäller det att träffa först, oavsett vem som attackerar.
Även regler om träffyta på kroppen och poäng skiljer sig åt.
Tävlingsformerna finns både individuellt och i lag, och det blir vanligare med könsblandade klasser utanför elittävlingarna.
Källa: Svensk fäktning
Det faktum att fäktning i grunden är en individuell sport betyder det inte att det är ensamt. Jeannette Runold beskriver det snarare som en social sport.
– Fäktningen är en liten sport, alla känner alla. Du står alltid och småpratar före och efter match.
– Ni är rivaler på pisten, men vänner utanför, fyller Natalia Beskin i.
Enligt Jeannette Runold och Natalia Beskin kan alla fäktas, då alla har olika styrkor. Du kan vara snabb och stark, men det är även viktigt att vara taktisk och koordinerad.
Mikael Andersson
När Jeanette Runolds dotter, född 1993, började fäktas var hon ensam tävlade flicka. Då satte klubben i gång med att jobba för att locka fler tjejer till sporten.
– Många tjejer har valt att bli tränare, vilket ger de yngre förebilder.
Guldmedaljören besöker
I slutet av 90-talet var klubben den första att anställa en kvinnlig tränare. Nu är det ungefär 50-50 vad gäller killar och tjejer, och de behöver inte längre aktivt arbeta för att tjejer ska söka sig dit.
– De kommer av sig själva, säger Jeanette Runold.
Matilda Vestin tränar med huvudtränaren Grigori Beskin, som har det övergripande ansvaret för klubbens verksamhet.
Mikael Andersson
I tävlingar går det också bra och mängder av medaljer samlas in varje år.
Ibland kommer Johan Harmenberg, den enda svensken som tagit individuellt OS-guld i sporten, ner och tränar med landslagsdeltagarna.
Men man måste inte ha siktet inställt på medaljer.
– Oavsett om du vill tävla eller motionera så får du vara med, säger Natalia Beskin.
Prinsessor och OS-medaljörer
1901
Föreningen för Fäktkonstens Främjande, FFF, stiftades den 27 oktober och blev den första moderna fäktklubben i Sverige.
1910-1930
FFF var dominerande inom fäktningen under 10-, 20- och 30-talet. Carl XVI Gustafs far, prins Gustaf Adolf, tävlade för FFF, likaså hans dotter prinsessan Birgitta.
1940-1960
Under 40- och 50-talet var FFF:s framgångar i tävling färre, men återvände under de kommande årtiondena. På 60-talet var FFF även starkt på damsidan, bland annat genom Kerstin Palm. Mellan 1965 och 1977 vann hon tolv individuella SM, och åtta i lag.
1970-1990
Klubbens störste fäktare genom tiderna är Johan Harmenberg, som vann VM i värja 1977 och individuellt OS-guld 1980.
Källa: FFF