Fittja
Antalet anmälda brott i Fittja minskade med 48 procent mellan januari och oktober 2025 jämfört med samma period 2024. Jämfört med samma period 2023 minskade det med 72 procent, enligt Botkyrka kommuns rapport "Trygghet i Fittja" där man tittat på trygghets-, brotts- och våldsförebyggande arbete i stadsdelen.
Samtidigt uppger fler lokalbor att de känner sig tryggare och har ökat förtroende för polisen och kommunen.
Resultaten är anmärkningsvärda, menar Håkan Leifman forskare på Botkyrka kommun.
– I vanliga fall kanske en eller två saker pekat åt rätt håll. Men nu när vi har tittat på tryggheten så pekar det mesta åt samma håll.
Ökat förtroende
Han är förvånad över det tydliga, goda resultatet.
– Som forskare är man ofta försiktig, utan ger ett svar med vissa förbehåll. Men här har vi data från alla olika håll som säger samma sak.
Håkan Leifman, sociolog och forskare på Botkyrka kommun.
Enligt Håkan Leifman har Fittja bland den bästa utvecklingen i länet.
– Det vill vi titta mer på och lära oss av. Jag tror att det är den samlande kraften, att man systematiskt har aktiverat många. Polis, bostadsbolag, kommun, skolor och så vidare.
Det är fortfarande skört i Fittja.
Det finns dock mycket kvar att göra.
– Det är bra och viktigt att hitta känslan av det är tryggare. Men det är fortfarande skört i Fittja med utanförskap, låg sysselsättning, låga skolresultat. Det finns ogynnsamma grundstrukturer som kan bidra till nyrekryteringar till gäng.
Förändrad drogscen
Föreståndare på Fittja Pulsen, Magnus Nylund, instämmer i bilden.
2024 gick han ut och berättade att det börjat kännas tryggare i Fittja.
Då fanns det fortfarande en öppen narkotikahandel. Nu har andelen som upplever det som ett problem halverats från 47 procent till 24 procent under det senaste året, enligt kommunens rapport.
– Det är som att få ett kvitto på trenden vi såg, säger han.
Tydlig förbättring
Andelen i Fittja som upplever nedskräpning som ett problem sjönk från 46 till 36 procent mellan 2024 och 2025. Andel som stör sig på ungdomar från 23 till 14 procent. Dålig belysning från 20 till 17.
24 procent (jämfört med 47 procent 2024) uppger att droghandel är ett problem. En mycket större förbättring jämfört med andra utsatta områden i Botkyrka kommun.
75 procent (jämfört med 68 procent 2024) uppgav att de kände sig trygga på kvällen där de bor. I Fittja centrum från 68 till 80 procent.
Källa: Botkyrka kommun
Fler vuxna vågar låtar sina barn vara ute och leka, menar han.
– När våldsvågen kom märkte vi av att många höll sig hemma.
Magnus: Därför är det bättre
Han tror att flera samverkansprojekt, satsningar i skolan men också på fritiden som här på Fittja Pulsen, har gjort det bättre. Liksom ordningsvakter, bättre belysning, vistelseförbuden mot kriminella och kameraövervakningen.
– Det tror jag har gjort att många känner sig tryggare.
Men han understryker att man behöver ha tålamod och tänka långsiktigt.
Föreståndare på Fittja Pulsen Magnus Nylund tycker sig se en klar förbättring i Fittja.
En annan spaning han har är att fler tar god hand om sitt område och att felanmälningar följs upp när något är sönder.
– Då bryr sig alla mer, säger han.
Härnäst tittar kommunen på en fortsatt studie om tryggheten Fittja.
– Vi har också sett en förbättring i Alby, men inte i Hallunda/Norsborg på samma sätt. Det finns för lite skrivet om sånt här, och när man lägger så här mycket resurser, då behöver man lära sig vad man har gjort rätt, säger Håkan Leifman.
Fittja mår bättre – men drogscenen är kvar
Fittja mår sakta bättre. Livskvaliteten och skolresultaten har förbättras, men samtidigt brottas orten med en öppen drogscen. Botkyrka kommun kartlägger alla utsatta områden i kommunen och nu är den om Fittja klar.
Ett 20-tal barn i mellanstadieåldern är på fritidsklubben Pulsen i Fittja. En del spelar datorspel, andra sitter och gör sina läxor. Föreståndaren Magnus Nylund har tillfälligt tagit tillflykt i ett litet kontor. När han kommer ut hälsar flera av barnen på honom innan de kilar i väg för dagens utomhusaktiviteter.
– Varje måndag planerar vi vad vi ska göra resten av veckan, och vilket mellanmål de vill ha, säger han.
En röd tråd. Så sammanfattar Magnus Nylund sitt engagemang i Fittja. Samma röda tråd måste man nysta lite i för att området ska må bättre än vad det gör i dag. Och mycket har redan gjorts, menar han. Som gratis skolfrukostar och mellanmål.
Angie Gray
Magnus Nylund är ett välkänt ansikte i Fittja. Kanske inte så konstigt när han varit verksam i fritidsklubben i över två decennier. Nu brinner han för orten där han själv växte upp.
– Jag tycker att det har blivit mycket bättre i Fittja. Det känns som att man vill satsa här. Kommunen alltså, och centrumägaren.
Ordningsvakter på gång
För att få en uppfattning om hur läget är i de utsatta områdena i Botkyrka gör kommunen en kartläggning av varje kommundel. Nu är genomgången om Fittja klar.
Den ska ligga till grund för olika insatser som kommunen och andra aktörer ska göra i området.
Pernilla Vera Jr, trygghets- och säkerhetsdirektör på kommunen, instämmer i Magnus Nylunds analys att det har blivit bättre i Fittja.
Pernilla Vera Jr är trygghets- och säkerhetsdirektör på kommunen.
Anders Björklund
– Vi ser att de insatserna som har gjorts tillsammans med andra aktörer har en positiv betydelse för områdets utveckling, säger hon och nämner exempel som upprustningen av Fittja torg och bygget av nya bostäder.
Mer är på gång. Senare i höst förväntas ordningsvakter börja patrullera i Fittja, något som kommunen, bostadsbolagen i området och centrumägaren gått ihop för att få till.
Vad måste till för att det ska bli ännu bättre i Fittja?
– Vi måste fortsätta ha en långsiktighet. Fittja har fina förutsättningar för att bli en ännu mer levande kommundel som vi måste fortsätta bygga vidare på tillsammans med andra aktörer i området, säger hon.
Fittja torg håller på att rustas upp och nu byggs 109 bostäder i centrum.
Arkitekt: Enter arkitektur. Renderingar: Visulent.
Positiv påverkan på segregationen
Fittja är ett av fyra områden i Botkyrka som finns på polisens lista över utsatta områden. De andra är Alby, Hallunda-Norsborg och Storvreten. Men trots förbättringar i området bedömer kommunen att Fittja fortfarande har många socioekonomiska utmaningar.
När Region Stockholm och kommun redovisar andel personer i Fittja med låg ekonomisk standard, personer med förgymnasial utbildning samt personer som haft ekonomiskt bistånd i tio månader och/eller har varit arbetslösa längre än sex månader i Fittja, visar detta på en positiv utveckling från år 2012 till 2022. Magnus Nylund känner igen bilden.
– Jag tror att vi är på rätt inslagna väg, samtidigt är det en kommun med många utmaningar där man måste prioritera bland alla områden. Man måste ha tålamod, säger han.
Magnus Nylund nämner flera satsningar på Fittjas barn och unga, så som gratis skolfrukost och mellanmål, och möjlighet att påverka i sitt närområde. Det kan handla om att få bättre belysning på skolgården och på fotbollsplanen. Det i sin tur kan leda till att fler elever går ut med fullständiga betyg, kan plugga vidare och bygga en starkare självkänsla, tror han.
– Om man ger barnen de här förutsättningar blir integrationen i området bättre.
Barnen på Fittja Pulsen får varje måndag bestämma vilka aktiviteter och vilket mellanmål de vill ha. Det skrivs sedan upp på en lista som personalen håller sig strikt till. Det enda stående inslaget är fredagsmyset.
Angie Gray
Fortsatt öppen drogscen
Samtidigt brottas kommundelen med en drogproblematik med både personer som brukar och säljer på offentliga platser.
Men Björn Johansson, kommunpolis i Botkyrka, berättar att det minskar.
– För tio år sedan var det ett ganska hårt klimat i Fittja centrum. Då var det många säljare som styrde och ställde. Fick vi ett larm i Fittja var vi alltid tvungna att åka med två bilar – en som gjorde själva jobbet och en annan som vaktade bilarna.
Björn Johansson är kommunpolis i Botkyrka och har sett Fittja förändras till det bättre under åren.
Malin Lövkvist
Att droghandeln var så utbredd tror han beror på att kollektivtrafiken till och från Fittja är god, och att området brottas med socioekonomiska utmaningar.
– Tidigare var det ofta barn som inte klarade skolan eller saknade ett tryggt hem utan något mål om att komma därifrån. Det är ett problem att ungdomar inte kommer ut i jobb. Det är grunden. Drogscenen är symptomet, säger han.
I dag arbetar flera aktörer tillsammans för att försöka göra Fittja bättre. Det är polisen, kommunen, bostadsbolagen, centrumägaren och civilsamhället.
Och även om polisen inte längre måste åka med två patruller när de larmas till Fittja så finns det fortfarande saker att arbeta med i orten.
Vad behöver göras för att Fittja ska må ännu bättre?
– Fortsätta jobba tillsammans med andra aktörer och fördjupa vårt samarbete med dem. Vi måste komma närmare medborgarna, lära känna dem och få dem att lita på oss och andra myndigheter ännu mer, säger Björn Johansson.
Jag tror att vi är på rätt inslagen bana.
Kartläggningen
Genomlysningen av de utsatta områdena är ett politiskt uppdrag.
Kommunens syfte är att förstå utvecklingen i Fittja under senare år. Det ska ligga till grund för senare djupanalyser om området.
Kartläggningen tittar på livsvillkor, kollektiv förmåga, trygga offentliga miljöer, brottsligheten, ungas risk- och skyddsfaktorer samt riskindivider.
Källa: Botkyrka kommun
Detta har blivit bättre i Fittja
Andelen elever i Fittjaskolan i årskurs 9 som druckit
alkohol och som berusat sig har minskat kraftigt under de senaste 15–20 åren.
Under den senaste 10-årsperioden uppger allt färre unga i Fittja i skolenkäter att de begått brott.
Skolresultaten på Fittjaskolan blir bättre.
Boende i Fittja har relativt sett stort förtroende för både polisen och kommunen men något större för polisen.
Färre känner sig otrygga i Fittja jämfört med för tre-fyra år sedan.
Den socioekonomiska nivån har förbättrats i Fittja under perioden 2012–2022.
Oron bland Fittjabor för att utsättas för brott har minskat de senaste åren.
Källa: Botkyrka kommun
Magnus Nylund är född och uppvuxen i Fittja. I dag arbetar han som föreståndare på fritidsklubben i orten och har under sina år sett hur området har utvecklats till det bättre. Men det kan bli ännu bättre. ”Vi måste ha tålamod”, säger han.
Angie Gray