Skoldagen är slut för eleverna på Snättringeskolan. En pojke plockar upp sin smartphone så fort han kommer utanför skolgården.

Så är det inte för Judith, 10, som går i femman. Hon fick en smart telefon när hon var 9, men i februari ersattes den av en knapptelefon som bara går att ringa och sms:a på.

Nu är hon den enda i som klass som inte har en smart telefon. Hon tycker att det fungerar bra, även om det har varit en omställning.

– Jag känner mig lite utanför. Alla andra har ju, de är med i gruppchattar, säger hon.

Men Judith tycker att det finns positiva saker med att inte ha en smart telefon.

– Det är bra för jag kan inte spela spel och sånt på mobilen och har inga sociala medier. Jag är mer med kompisar och leker mer. Om ingen annan i min klass hade haft smartphone, eller om vi åtminstone var fler, så hade det känts toppen.

För Judith leder det till nya situationer i vardagen, som att hon inte kan köpa bussbiljett eller kolla tider i SL-appen. Men det fungerar bra att betala med bankkort eller göra andra småköp med kontanter.

Mikael Andersson

Startat föräldragrupp

Judiths mamma Åsa Helmbold har startat en föräldragrupp inom organisationen som tidigare hette Smartphonefri barndom, men numera heter Ki-DS. Hon började engagera sig i frågan för ett år sedan efter att ha hört om flera händelser i omgivningen där bland annat ett barn blivit rekryterat av kriminella gäng via sociala medier.

Även hemma märkte hon hur den smarta telefonen påverkade dottern Judith.

– Hon hade inte sociala medier, men blev inbjuden till olika chattgrupper i Whatsapp. Det började plinga hela tiden, det var chattar som pågick dygnet runt, säger Åsa Helmbold.

Hänt mycket senaste året

Men det var inte helt enkelt att engagera andra föräldrar i frågan.

– Jag märkte att det här var känsligt, men attityderna har verkligen förändrats, säger Åsa Helmbold.

Det senaste året har det här blivit en het fråga. Runt om i världen har föräldrar gått samman för att ge sina barn en uppväxt fri från smarta telefoner. Flera länder har skärpt sin lagstiftning och i Sverige utreds nu om det kan införas en åldersgräns för barns användande av sociala medier.

– Jag tror att det kommer ett skifte, det är redan här. Jag vill nästan jämföra det med hur vi såg på rökning, säger Åsa Helmbold.

Sofie Pehrsson och Åsa Helmbold menar att barn utvecklas och övar sig i riskbedömning när de ersätter skärmar med lek. "Vi har börjat ge dem tillgång till verktyg. Det är en risk, men vad kul de har och de lär sig massor och vill ut och göra det i stället", säger Sofie Pehrsson.

Mikael Andersson

Nyligen arrangerade de en föreläsning på skolan där bland annat polisen medverkade, och det var ett stort intresse.

– Det finns många exempel där föräldrar har kommit överens om riktlinjer. Vår förhoppning är att hamna där också. Det viktigaste är kanske inte att skarpt bestämma att alla gör på samma sätt, utan att föräldrar pratar med varandra om det här, säger föräldern Sofie Pehrsson.

De har ingen exakt åldersgräns för när de tycker att det är lämpligt att barnen får en smart telefon, men tror att ju längre det går att skjuta på det, desto bättre.

– Vi vill att våra barn får leka och upptäcka världen tillsammans i stället för att hänga på sina telefoner. Vi vuxna behöver också verkligen föregå med gott exempel, säger Åsa Helmbold.

Trendbrott?

Kanske är ett trendbrott på gång. Färska siffror från Mediemyndigheten visar att andelen 9-åringar som inte alls har tillgång till en mobiltelefon nästan har fördubblats sedan 2022.

Judiths lillebror Ivar, 8, och hans kompis Vilhelm, 8, går båda i tvåan. De har aldrig haft smarta telefoner.

– Jag bryr mig inte om att jag inte har en telefon, jag vill inte ha någon, säger Vilhelm.

– Jag vill inte bli fast i min mobil och bara scrolla, säger Ivar.