Sedan 2015 har Järva ofta varit omskrivet som något slags epicentrum för gängkonflikter, skjutningar och våld.

Men under det senaste året har något hänt. Medan en eskalerande våldsvåg drabbat hela samhället på olika sätt, syns Järva allt mer sällan i de svarta rubrikerna. Senast någon sköts till döds var på juldagen förra året.

Polisen har kallat det hela för en framgångssaga, där man lyft arbetet med Trefas som en av de största bidragande faktorerna.

Bakom historien om Järva 2023 finns dock många aktörer. Civilsamhället med alla dess föreningar, eldsjälar och ledare, som både sluter upp och fångar upp, bör uppmärksammas i frågan, menar Georgia ”Gia” Arvanitopoulos-Theorin, verksamhetschef för Järva i samverkan, Gålöstiftelsen.

– Det är så viktigt att lyfta allt det engagemang och de goda krafter som finns i föreningslivet här, det är också en bidragande orsak till att saker vänt. Alla som ser till att de unga har en aktiv fritid, läser läxorna, hamnar på rätt bana. Tillsammans går det verkligen att göra skillnad, säger hon.

Att våldet minskat i området beror delvis på att civilsamhället finns där och fångar upp, tror föreningarna i JIS.

Stefan Källstigen

Samverkan är nyckeln

Järva i samverkan, JIS, samlar i dagsläget 17 föreningar som arbetar med barn och unga och är aktiva i Järvaområdet under ett och samma paraply, samtidigt som man samarbetar med ännu fler.

Till lokalerna på Rinkebystråket 84 får medlemmarna komma och bedriva delar av sina verksamheter om de vill, eller utföra kontorsarbete. 

Varje månad träffas dessutom representanter från föreningarna här, för att prata om vad de har på gång, hur de upplever stämningen i området och hur de kan samarbeta på olika sätt, både med aktuella frågor och framåt i tiden.

– Jag tror att samverkan är det gyllene ordet. Föreningar i områden som Järva måste jobba med varandra och ha en dialog. Att vi alla har våra fingrar i luften på olika ställen samtidigt gällande stämningen i området, vilka som kanske är på glid och vad som behövs göras tror jag är en bidragande orsak till att läget förbättrats, säger Rebecca Seoud Blad från Bromma KFUM, som har stor verksamhet i Järva.

Mustafa Ahmed från Kista Träff håller med. Han ger ett exempel där han berättar att han haft ungdomar i sin verksamhet som uttryckt att de vill gå på kollo för att ha något att göra under sommaren. Hans förening hade dock inte möjlighet att anordna något sådant, men då kunde man hitta en lösning inom JIS.

– Då vet jag att en annan förening inom nätverket har möjlighet att anordna kollon, och så lyfter jag önskemålet med dem. Det är så vi fångar upp ungdomar och ser till att de har en meningsfull fritid hela tiden, minimerar risken att de hamnar i negativa miljöer, säger han.

Mustafa Ahmed från Kista Träff och Gia Theorin, verksamhetschef för JIS.

Stefan Källstigen

Fånga upp tidigt

JIS arbete har börjat uppmärksammas allt mer, även utanför Järva.

För ett tag sedan bjöds de in till ett möte med integration- och jämställdhetsministern för att prata om förebyggande arbete och dela med sig av sin kunskap och kompetens inom hur civilsamhället kan bidra med långsiktig förändring i samhället.

– Det vi vill trycka extra mycket på är att man måste ha ett förtroende. Det går inte att bara – som många verkar tro – att komma med insatser utifrån. Man måste vara etablerad, ha en förankring för att få med sig både barn och föräldrar på tåget. Det är så otroligt mycket viktigare än att bara implementera insatser man tror ska vara bra, säger Saleeban Mohamed från Shanta IF, en av medgrundarföreningarna till JIS.

En sak många av föreningarna tryckt på länge är att unga måste kunna ha en sysselsättning från tidig ålder. Därför välkomnar de initiativ som att man ska kunna få sommarjobba redan som 13-åring, ett koncept som ska testas i bland annat Järva redan nästa år.

– Man kan möta en person som är en mönsterelev i årskurs 8, för att sedan möta samma person igen ett år senare, och då är den gängkriminell. Det har flera av oss varit med om. Drogmarknaden har alltid öppet, från vilken ålder som helst. Samhället måste också ha öppet, erbjuda alternativ, säger Mustafa Ahmed.

Saleeban Mohamed från Shanta IF, en av medgrundarföreningarna till JIS.

Stefan Källstigen

Alla områden unika

Polisens arbete med Trefas i Järva implementeras nu i andra områden, i försök att bryta våldsspiralen.

 Föreningarna i JIS öppnar även dem upp för att deras konceptet skulle kunna tas vidare till andra delar av staden, som ytterligare en förebyggande insats, men understryker att varje område är väldigt unikt.

 – Varje ort har sin prägel. JIS är bra i Järva men kanske inte alls hade fungerat i Botkyrka på samma sätt. Det många gör fel är att tro att något som fungerat på en plats automatiskt ska ha samma effekt någon annanstans. Man måste lära känna området, de som bor där och de som är aktiva där. Det tar tid, det tar år, men det är värt det, säger Mustafa Ahmed.

Saleeban Mohamed tillägger:

 – En sak som jag dock kan garantera gäller för alla områden är att aktörer måste hålla varandra i handen, inte gå åt olika håll. Förut sprang vi alla här i olika riktningar, med totalfokus på den egna verksamheten. Nu kompletterar vi varandra i stället, och hjälper både varandra och barnen att växa och bli bättre.