Stockholm

Minusgraderna har förvandlat Mälaren till en populär destination för promenader och skridskoåkning.

Men det frusna vattnet kan också vara en djävulsk fälla. I vinter har folk gått genom isen på flera håll i länet, bland annat på Riddarfjärden och utanför Pampas i Solna.

Sundbyberg har hittills förskonats från liknande incidenter, men även här har det promenerats en hel del på isen att döma av fotspåren i snön på Bällstaviken.

Bo och Birgitta Zetterlund undviker isen på Bällstaviken i år, trots att andra varit ute på den. "Vi är så gamla och skruttiga", säger Birgitta.

Alexander Kuronen

De spåren tillhör inte makarna Birgitta och Bo Zetterlund.

– Jag går inte på isen eftersom jag inte tror att den håller, säger Birgitta.

Kommunen varnar

Att tänka efter före är bra. Det tycker även Sundbybergs stad, som förra veckan gick ut med uppmaningen att inte vistas på isarna utan tre saker: Kunskap, utrustning och sällskap.

"Isarna kan se säkra ut, men de är förrädiska och varierar mycket i hållfasthet just nu", skriver kommunen på sin hemsida.

När Mitt i besöker Bällstaviken syns inga isvandrare. Däremot vittnar spåren om att de har varit där.

Alexander Kuronen

Dessförinnan har även Räddningstjänsten och Polisen flaggat för osäkra isar i länet, bland annat på grund av att snön ligger som ett isolerande täcke på isen som då inte hårdnar ordentligt.

"Lite spännande"

Även paret Zetterlund har raskat över Bällstaviken tidigare år.

Hur tycker känns när man är där?

– Det är skönt. Lite spännande, säger Bo.

Trots flera olyckor fortsätter folk att vistas på länets isar. "De tror väl inte att det ska hända just dem något", säger Bo och Birgitta Zetterlund.

Alexander Kuronen

Just den typen av belöning kan vara så lockande att man underskattar riskerna och ger sig ut trots varningar, enligt Per Carlbring, legitimerad psykolog vid Stockholms universitet.

Män över 50 riskgrupp

– Ganska snart blir man modig, eller dumdristig, och tar risker som man annars inte skulle ta, säger han.

Även flockbeteendet spelar in.

– I takt med att man ser folk där ute så stänger man av sin varningsklocka och tänker att "om inte de går genom isen gör inte jag det heller. De måste veta vad de håller på med".

Han jämför drivkrafterna med dem som driver folk till pengaspelsberoende.

– Att man undervärderar riskerna och övervärderar chansen att få en belöning.

"Man undervärderar riskerna och övervärderar chansen att få en belöning", säger Per Carlbring. Det gäller både spelmissbrukare och isvandrare.

Jokum Sommer

Per Carlbring upplever att män över 50 år sticker ut när det gäller risktaganden på isen.

– De kanske tänker att de är erfarna. I själva verket är det gammal kunskap eftersom klimatet har ändrat spelreglerna.

"Det känns ju dumdristigt att folk går ut på isarna", säger Markus Bruus. Själv tar han sig fram på cykel längs Lötsjön, med sonen Harry i passagerarsätet.

Alexander Kuronen

Duvbobon Markus Bruus har en bit kvar till 50. Han cyklar hellre längs med Lötsjön än vandrar ut på den.

– Det hade väl egentligen varit rätt trevligt att ta en promenad ut på isen eller till och med åka skidor. Men det finns andra ställen man kan gå på, säger han.

Gör du något annat våghalsigt i stället?

– Just nu cyklar jag utan cykelhjälm. Den har jag glömt hemma på byrån. Men nej, jag gör inte så mycket våghalsiga grejer faktiskt. Det var mer när man var yngre.

Markus Bruus är inte särskilt sugen på att ge sig ut på den frusna Lötsjön. Huruvida han blir mer benägen att ta risker när han har fyllt 50 får framtiden utvisa. "Man vet ju aldrig. Det är 15 år kvar i så fall."

Alexander Kuronen

Men om man trots allt vill ge sig ut på isen?

Då är det viktigt att fundera på vad man gör om olyckan är framme, menar Per Carlbring.

– Om man ramlar i och blir jättekall, hur ska man komma upp? Och hur bra är man på att hantera is och kyla? Det tror inte jag att man tänker på, utan man tänker att det där kommer inte att hända mig.