Efter fem år med den tillfälliga saluhallen håller Östermalmstorg på att återställas tillfälligt, och i oktober tas avspärrningarna bort. Äntligen, tycker många Östermalmsbor.
– Vi är många här som har längtat efter att få torget tillbaka, säger Roland Halvorsen som bor på Linnégatan och brukar ta promenader i kvarteren med sin hund Linus.
Vid det laget kan det också stå klart hur torget ska se ut i framtiden. För i slutet av september ska staden ta beslut om man ska gå vidare med det nya medborgarförslaget som presenterades i våras.
– Jag tror att det blir bra, det ser fint ut med all grönska. Det behöver inte vara hugget i sten att en plats ska se likadan ut över tid, säger Roland Halvorsen om förslaget som ritats av arkitekten Aleksander Wolodarski på uppdrag av nätverket Östermalms torgs vänner.
Hård kritik
Det nya förslaget, som innebär att torget får en helt annan gestaltning, har dock fått hård kritik från många håll.
Både Stadsmuseet och Skönhetsrådet dömer ut förslaget. Och i debattartiklar i media har det kallats för både ”kitsch” och ”grov förfalskning” med hänvisning till att Östermalms torg aldrig varit ett ”fintorg” utan en en enklare, folklig plats.
I tidningen Arkitekten sågar den prisbelönte landskapsarkitekten Bengt Isling både själva förslaget och processen bakom. I mars 2021 gav trafik- och stadsbyggnadsnämnden respektive kontor i uppdrag att gå vidare med medborgarförslaget. Detta trots att trafikkontoret, tillsammans med Nivå landskapsarkitektur, redan hade arbetat fram ett färdigt förslag.
– Det är slöseri med skattebetalarnas pengar att slänga kontorets egna förslag i papperskorgen, framför allt när det här nya förslaget inte håller måttet, säger BengtIsling till Mitt i.
Vad är det som gör medborgarförslaget dåligt?
– Det tar inte hänsyn till platsens historia och de förutsättningar som finns. Att lägga en fontän i mitten är väldigt gammaldags och innebär att man låser platsen för all framtid.
En annan kritiker är Charlotte Holst, tidigare planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Stockholm under 40 år. Hon menar att varken allmänheten eller stadsbyggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret har fått möjlighet att ta del av de olika alternativen.
– Eftersom det handlar om ett torg krävs det inte någon detaljplan, och då kan man strunta i att hålla ett samråd. Det blir en väldigt odemokratisk process där politikerna kört över trafikkontorets tjänstemän, säger hon.
– Det viktigt att både trafikkontorets förslag och medborgarförslaget skickas för yttrande till remissinstanserna, och att båda förslagen tas upp på nämnderna. Det är ingen brådska att besluta om det här.
”Inte klart ännu”
Enligt trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) är det ännu inte klart vilket eller vilka förslag som ska upp på trafiknämnden den 30 september.
– Det blir sannolikt klart på tisdag, säger han.
Att politikerna valt att utreda ett nytt förslag, trots att tjänstemännen redan tagit fram ett, ser han inga problem med.
– Det är inte ovanligt att man tar fram olika förslag som man arbetar med. Det är en del av processen mellan kontoren och den politiska sidan. Jag håller inte med om att vi har kört över tjänstemännen, vi har låtit kontoren utreda ett förslag som vi ville se om det var möjligt att använda.
Om kritiken av medborgarförslagets historiska förankring säger han så här:
– Man kan konstatera att det finns olika uppfattningar om vad som är möjligt. Men ibland förändrar man platser och tillför saker som inte har en koppling bakåt i tiden.
Daniel Helldén menar att arbetet med torget fortfarande är i ett tidigt skede.
– Det som kommer nu är ett inriktningsbeslut. Innan man kan ta ett genomförandebeslut kommer ärendet att nagelfaras och vi kommer självklart att lyfta upp de synpunker som kommer in. Det blir nog en bra process.
Stockholms stadsmuseum, juni 2021:
”Den cirkelformiga strukturen, med damm, trädkrans, markbeläggning, belysning mm, bryter på ett negativt sätt mot torgets koppling till stadsdelens rutnätsmönster, den särpräglande axeln Humlegårdsgatan-Storgatan samt den öppna och enkla karaktären.
Stadsmuseets sammantagna bedömning är att medborgarförslaget inte är förenligt med torgets höga kulturhistoriska värden”.
Skönhetsrådet, augusti 2021:
”Skönhetsrådet avstyrker föreslagen förnyelse av Östermalmstorg och anser att återställningsförslaget ska ligga till grund för torgets framtida gestaltning.
Torgets historiska funktion för handel och samfärdsel tas bäst om hand genom en mindre strikt gestaltning som flexibelt ger utrymme för torgplatser och gångtrafik i olika riktningar över ytan, behov som sannolikt förändras över tid”.
Bengt Isling, Landskapsarkitekt SAR/MSA och Anders Kling, Landskapsarkitekt SAR/MSA, tidningen Arkitekten 18 augusti 2021:
”Stadens folkvalda kör alltså på ett flagrant sätt över sina egna tjänstemän.”
Kristina Berglund, fd stadsarkitekt och Gösta Magnusson fd bitr. länsantikvarie, Mitt i 13 mars 2021:
”Förslaget sägs ta tillvara både stadsdelens karaktär och historia. Vi anser tvärtom att ett genomförande av förslaget skulle innebära en grov förfalskning av torgets månghundraåriga historia: Genom förslagets påkostade utformning förändras karaktären från en folklig plats för charmig saluhandel till ett fintorg, en funktion som torget aldrig haft. Det behövs platser i staden som inte är så välordnade.”
Mats Wickman, kulturhistoriker och författare av böcker om Stockholmshistoria, SvD 3 september 2021:
”Om förslaget blir verklighet förvandlas det anrika Östermalmstorg närmast till kitsch. På ett destruktivt sätt skärs dessutom sambandet mellan torget och dess två symbolbyggnader Hedvig Eleonora kyrka och Östermalmshallen av. Hej då, salutorg!”
Föreningen Östermalm (stadsdelens Hembygdsförening), april 2021:
”Östermalmstorg är traditionellt ett salutorg med en tydlig koppling till den nyrenoverade saluhallen. Föreningen Östermalm anser att det intrycket bör bevaras. Det presenterade förslaget bör därför inte ligga till grund för torgets återställande efter arbetena med t-banehallen. Torget bör enligt föreningens uppfattning fortsätta vara ett öppet torg”.