Som synskadad är Hökarängsbon Sandra Ristic van vid frågor om vad hon kan och inte kan göra.

– En vanlig fråga är: kan du skriva? Det är klart jag kan. Jag har haft dator sen jag var barn och skriver snabbare än många andra, säger hon när vi träffar henne hemma i lägenheten.

Frågorna kan göra henne irriterad. Men sällan har hon känt sig så kränkt och illa bemött som när hon i januari var på jobbintervju, för en tjänst som administratör på ett städföretag söder om Stockholm.

Med en underton av ilska återger hon vad hon fick höra:

– Personen som tog emot mig sa: ”Hur tänkte du nu? Du är ju blind, du kan inte jobba här. Du borde ha skrivit att du är blind, då hade du aldrig behövt komma hit och ta upp din och vår tid.”

Sandra Ristic har vänt sig till DO i hopp om att hon själv och andra synskadade ska slippa diskriminering på arbetsmarknaden.

Angie Gray

Trots att Sandra Ristic förklarade att det finns hjälpmedel, och att hon har erfarenhet av liknande jobb, tvingades hon lämna intervjun nästan innan den börjat.

– Jag blev chockad och arg. Jag hade uppskattat om de i alla fall genomfört intervjun. De kunde i alla fall ha låtsats, säger hon.

Har drivit eget företag

Sandra Ristic har tidigare jobbat flera år inom försäljning och administration. Hon har även drivit eget företag.

Senast skötte hon bokningar och klagomål på ett annat städföretag, men blev arbetslös när de gick i konkurs.

– Jag söker inga jobb som jag inte tror att jag klarar av. Jag söker inom försäljning, administration och kundtjänst där jag har min kompetens. Jag söker inte jobb som busschaufför.

Har anmält för diskriminering

Nu har hon anmält företaget till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som har inlett en utredning.

– Det största skälet är att jag är rädd att det ska hända igen. Jag vill aldrig vara med om det igen. Ju mer man pratar om det, desto mer hoppas jag att det kan lyfta kunskapen hos arbetsgivare, säger Sandra Ristic.

Mitt i ringer upp det aktuella städföretaget. Personen som svarar säger att ansvarig är borta och inte tillgänglig på ett par veckor.

– Ingen annan på företaget kommer att svara på frågor. Ärendet är överlämnat till jurist.

Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades riksförbund

SRF, pressbild

Hög andel arbetslösa

– Jag känner verkligen med henne. Det är fruktansvärt att man ska behöva drabbas av det här 2024. Tyvärr är det inte ovanligt, säger Niklas Mattsson, ordförande i Synskadades riksförbund, när han hör Sandras historia.

Han berättar att arbetsmarknaden är en prioriterad fråga för förbundet, som försöker sprida kunskap om synskadade till arbetsgivare och fackförbund.

– Vi arbetar dels för att synskadade ska få rätt till hjälpmedel, som talprogram i datorn, dels med att försöka ändra attityden hos arbetsgivare. Men vi har en rätt lång uppförsbacke där, konstaterar han.

Enligt en undersökning som förbundet gjorde 2021 hade endast 52 procent av medlemmarna sysselsättning.

– Det är bedrövligt i ett välfärdssamhälle att arbetslösheten är så hög bland synskadade. En skam för Sverige, säger Niklas Mattsson.