Kungsholmen
"Hurra, hurra, hurra, hurra!"
Ropen ekade över bridgeborden på Kronobergsgatan där S:t Eriks bridgeklubb håller till. Mottagaren av gratulationerna heter Bertil Ödlund, som på fredagen fyllde hundra år.
– Jag är rörd! utbrister han.
Sveriges radio var också på plats för att intervjua den nyblivna 100-åringen.
Saga Widlund
Spelat 140 år tillsammans
Han brukar gå till bridgeklubben två dagar i veckan. Den här dagen spelar han som vanligt tillsammans med sin son – "lillgrabben" Max Ödlund.
Det är nästan oanständigt att ha en son som är 76 år!
– Det är nästan oanständigt att ha en son som är 76 år. Tillsammans har vi spelat i 140 år, säger Bertil och ler.
Bertil Ödlund med sonen Max Ödlund.
Saga Widlund
Håller huvudet i styr
100-åringen berättar att han numera ser sämre, har dålig balans och lite fumliga fingrar.
– Bridgen är nästan det ändå jag kan hålla på med, det är min stora hobby. Så länge jag kan spela på en hyfsad nivå är det väldigt roligt.
Vad är det du gillar med spelet?
– Det gör att jag håller huvudet i styr. Annars vet jag inte var huvudet skulle ta vägen.
– Och så är det så klart närvaron av andra människor och det psykologiska spelet. Ser den här damen bredvid mig ut att ha spader knekt? Ja antagligen, för hon fingrar på sin ring.
Världens största klubb
Bridgeklubben S:t Erik har 78 år på nacken och har legat på Kronobergsgatan sedan 2000. Det är den största klubben i hela världen sett till antal speltillfällen varje år.
Mårten Gustawsson är ordförande i Bridgeklubben S:t Erik.
Saga Widlund
Ordförande Mårten Gustawsson utgår ifrån att Bertil är klubbens äldsta medlem.
– Det är sällan man blir hundra år och är så klar i knoppen som Bertil är. Och han spelar på hög nivå ska du veta.
Om det regnar
Bertils humor är sannerligen också i fin form. Han berättar en favoritanekdot om skådespelaren Mae West.
– Hon sa en gång att "there are two things to do on a rainy day, and I don't play bridge". Den tycker jag är väldigt bra.
"Inte någon uppståndelse"
Resten av födelsedagen skulle firas med Max och hans tre yngre systrar. Bertil hade flytt äldreboendet i västra Stockholm.
– Jag är ju väldigt känd där, så det hade blivit en sådan uppståndelse. Därför har jag flytt fältet och sagt att jag inte är hemma.
– Så gammal är du inte att du behöver någon uppståndelse, flikar Max in.
– Vad rolig du är! svarar Bertil blixtsnabbt.