I början av oktober fattade ett litiumjonbatteri, tillhörande en elcykel, eld i ett garage på Tavastgatan.

Till platsen kallades brandkår, ambulans och polis. Den kraftiga rökutvecklingen gjorde att hela kvarteret spärrades av i timmar.

– När vi kom dit hade batteriet tagits ut på gatan och lagts i en balja med vatten, där det låg och bubblade, säger brandmannen Pontus Westlund som var med under insatsen.

Baljan fick fyllas på med vatten flera gånger, eftersom det kokade bort.

Efter insatsen fick tre personer föras till sjukhus.

Några veckor senare fattade ännu ett batteri eld, men då ute på stan.

Inga säkerhetsrutiner

Litiumjonbatterier blir en allt vanligare del av stockholmarnas vardag. De finns i smartphones, och i eldrivna bilar, sparkcyklar och elcyklar.

Garaget på Tavastgatan fungerar som en laddningsstation för företaget MoveByBike. Där laddas dels deras egna batterier, dels batterier tillhörande företag som hyr ut elsparkcyklar.

Det är bara en av många platser i Stockholm, där litiumjonbatterier laddas.

I takt med att litiumjonbatterier blir vanligare blir också bränderna det, menar Kristoffer Wahter, vakthavande brandingenjör på Storstockholms brandförsvar.

– Det är en utmaning för samhället, när det kommer ny teknik som innebär risker vi inte alltid inser till en början, säger han.

Behöver inte innebära risk

Att ladda många litiumbatterier på samma plats behöver dock inte vara problematiskt, menar Patrik Storm, som driver företaget Batteridoktorn som servar batterier för elcyklar.

– Det viktiga är att de står någonstans där de inte kan välta, där barn och husdjur inte kommer åt. De ska stå inomhus, och inte i minusgrader, säger han.

– Man ska inte ladda batterierna obevakade under natten, då kan man ju inte göra något om det börjar brinna. Om de bevakas kan man åtgärda problemet.

Det som däremot är en risk är att elnätet kan överbelastas. Då kan det kan fatta eld i sladdar. Därför, menar Patrik Storm, är det viktigt att laddning sker under översikt.

Plan på väg

Enligt brandkårens händelserapport hade MoveByBike varken larmplan eller larmorganisation när branden inträffade.

– Vi har ingen larmorganisation, men vi har ett företag som ska hjälpa oss sätta upp ett system som gör att batterierna kan bevakas via mobilen, säger Johan Wedin, grundare och delägare av MoveByBike.

Nu håller MoveByBike på att flytta batterierna närmare utgången, så de är lättare att komma åt utifrån.

– Men det vore förment att säga att vi har vidtagit åtgärder så det inte kan hända igen. Det kan man inte säga, säger Johan Wedin.

Det MoveByBike gjort är att vara noggranna i valet av batterityp, menar Johan Wedin, och säger att i de som finns i de egna fordonen är säkra och har god livslängd.

Svårt att veta orsak

Varför just batteriet i garaget fattade eld är dock svårt att svara på.

– Om man inte medvetet skadat batteriet, går det inte att till hundra procent veta vad orsaken är, säger Johan Wedin.

Hur ser ni på att den här typen av batterier förvaras och laddas under ett bostadshus?

– Det är klart vi hade kunnat flytta allt utanför staden, men då hade vi inte kunnat finnas kvar som företag. Vi är seriösa vad gäller säkerhet, och vi kommer hela tiden utveckla den, säger Johan Wedin.

Enligt polisen utreds branden i garaget som arbetsmiljöbrott, alternativt vållande till kroppsskada.

Det har skett en tydlig ökning av bränder i elcyklar och elsparkcyklar. Det menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som sammanställt bränder i eltransportmedel under 2018 och 2019.

I rapporten sticker elcyklar ut, eftersom batteriet i flera fall "bara börjat brinna, detär ungefär lika många batterier som står på laddning som inte står på laddning."

– Den batteritypen är känslig för fysiska skador, som kan uppstå om man cyklar på en trottoarkant eller om det får en smäll, säger Anders Lundberg, brandingenjör på MSB.

– Skadan behöver inte visa sig direkt, utan kan komma efter några laddningscykler. Det kan fungera utmärkt, sedan inträffa vid nästa laddning. Det finns flera exempel på sådana bränder, säger Anders Lundberg.

Bristande reglering

Hur litiumbatterier ska hanteras vid laddning och dagligt bruk regleras inte i lag. Istället faller det under annan, mer generell lagstiftning.

Vad som finns att tillgå är rekommendationer. Det säger Martin Gustavsson, inspektör på Elsäkerhetsverket, en myndighet som verkar för Sveriges elsäkerhet.

– I första hand är det tillverkarens anvisningar som gäller. De ska absolut inte laddas på natten, utan uppsikt. När de väl brinner gör de det med otroligt hög temperatur och med kraftig rökutveckling. Börjar det brinna är konsekvenserna otroligt höga.

Nämns inte specifikt

Annan relevant lagstiftning är Lagen om skydd mot olyckor, som dikterar krav för brandsäkerhet i till exempel lokaler och garage. Där nämns dock inga speciella krav gällande litiumjonbatterier.

Att det inte kommit till kan bero på att det är en komplicerad lagändring att göra, menar Anders Lundberg.

– Det är svårt att sadla om från den typen av mer allmän reglering, till att detaljreglera ett fenomen, säger han.

Fokus på elutveckling

Inom MSB finns en grupp som följer utvecklingen av litiumjonbatterier, och de risker som finns. Hittills har de mest varit inriktade på elbilar, men det håller på att ändras.

– Vi kan konstatera att elcyklar och elsparkcyklar är under uppseglande, så framåt kommer vi lägga mer fokus där, säger Anders Lundberg.