Efter flera år av minskning har barnfattigdomen i Sverige återigen ökat, enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2025.

Med Rädda Barnens nya sätt att mäta (se faktaruta) är 276 400 barn – 12,9 procent – ekonomiskt utsatta.

Det är ungefär 100 000 fler än vad tidigare mätmetod visade.

– Det innebär att vårdnadshavare inte har tillräckligt med pengar för att klara det mest basala i vardagen: Att sätta mat på bordet, betala hyran, köpa kläder efter väder, köpa busskort, betala telefonräkningar eller att ge barnen en meningsfull fritid med fritidsaktiviteter, säger Gabrielle Göthberg von Troil, ordförande för Rädda Barnens lokalförening i Stockholm.

Gabrielle Göthberg von Troil, ordförande för Rädda Barnens lokalförening i Stockholm. 

Rädda Barnen

Negativa konsekvenser

Siffrorna visar att Rinkeby-Kista är mest utsatt i hela staden och även bland de hårdast drabbade områdena i landet i stort: Här lever omkring 36,4 procent, mer än vart tredje barn, i ekonomisk utsatthet. I Spånga-Tensta låg siffran på 26 procent.

Samtidigt är skillnaderna i staden stora – på Kungsholmen var siffran 3,2 procent.

Rapporten pekar ut barn till ensamstående föräldrar, barn med utländsk bakgrund, barn i storstäder med segregerade förorter och barn som varit kort tid i Sverige som särskilt drabbade.

Att leva i ekonomisk utsatthet kan leda till flera negativa konsekvenser som sämre skolresultat, näringsbrist och en stor ökad risk för psykisk ohälsa, berättar Gabrielle Göthberg von Troil.

– Ser du att mamma och pappa är oroliga ökar din oro också, samtidigt som vi lever i ett samhälle med sociala medier där du lätt kan jämföra dig med andra ungdomar. Det blir väldigt tärande, säger hon.

Det kan även öka risken för att hamna i negativt laddade miljöer.

– Vissa söker bekräftelse från andra håll och får influenser som inte är så bra för dem. Det kan leda till social exkludering och att man hamnar utanför trygga gemenskaper, säger Gabrielle Göthberg von Troil.

Rädda Barnens statstik. Siffrorna är de som analyserats i rapporten för 2025.

Rädda Barnen

"Fler är hungriga"

Rädda Barnen driver flera olika direktstödsverksamheter i Stockholmsområdet, bland annat i Husby och Rinkeby.

Där har ansvariga sett flera tecken på att utsattheten ökat, berättar Gabrielle Göthberg von Troil.

– Vi ser att flera är hungriga och att det finns en större efterfrågan på att komma och få något att äta. Vi ser hur äldre ungdomar försöker hitta jobb för att kunna hjälpa till hemma. Det är mycket som talar för att fler har det tufft, säger hon. 

Vad behövs göras, tror du?

– Det är ett strukturellt samhällsproblem som gått fel alldeles för länge, och det krävs så klart mycket. Jag kan tycka att vi i det här hårda samhällsklimatet tappat de gemensamma samtalen mellan civilsamhälle, medborgare, politiker och näringsliv. Vi har alla gemensamt att vi vill göra samhället det bästa det kan bli, men med olika ingångsvinklar. Om vi kunde sitta ner, samtala och mötas oftare, tror jag att vi kan göra mycket mer. Vi glömmer ofta att medvetet lyssna på varandra.