Det blir inget möte mellan Vaxholms kommunledning och regeringens nationella samordnare för återvandring, Terésa Zetterblad.

Samlingsstyret i Vaxholm säger vänligt men bestämt nej till ett möte:

”Vaxholm är en liten kommun som vill bygga sammanhållning mellan människor för att var och en ska kunna känna sig välkommen, hemmastadd och ges möjlighet till att bidra med trivsel och respekt för varandra. Därför blir ett möte som detta kontraproduktivt” kan man läsa i svaret som är undertecknat av företrädare för partierna i styret: Moderaterna, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Var det svårt att enas om ett svar?

– Nej, det var inte svårt. Alla stod bakom, säger Tina Runhem, (M), kommunstyrelsens ordförande i Vaxholm.  

Enligt henne är inte ökad återvandring en kommunal uppgift.

– Nej, jag tycker inte det då Migrationsverket är regeringens förvaltningsmyndighet i frågan. Men vår socialförvaltning är givetvis behjälplig om någon är intresserad av att återvandra.

Känns det som du går emot ditt moderparti, moderaterna? 

– Nej, det tycker jag inte. Det är en öppen fråga som ställts till kommunerna så det känns varken som vi går för eller emot. Det är en fråga vi har fått och som vi svarat på.

Samlingsstyret: Fr v: Sara Strandberg (V), Bengt Sandell (S), Tina Runhem (M), Peter Lindqvist (M), Michael Baumgarten (L) och Kjetil Rindal (KD).

Stefan Källstigen

35 gånger högre

Inbjudan skickades ut i september. I den erbjöd sig Terésa Zetterblad att träffa toppolitiker och topptjänstemän i landets kommuner för att informera om ”frivillig återvandring, föra en dialog om förutsättningarna för att arbeta med stöd till frivillig återvandring, initiera ett samtal om hur arbetet med frivillig återvandring kan stärkas”. 

Bakgrunden är att regeringen från 1 januari höjer bidraget för frivillig återvandring från 10 000 till 350 000 kronor för personer över 18 år, och från 40 000 till 600 000 per hushåll.

– Återvandringsbidraget ger personer som av olika skäl inte trivs eller blivit tillräckligt integrerade i det svenska samhället en chans till en nystart i sitt hemland, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett pressmeddelande i samband med att beslutet om den höjda ersättningen fattades i torsdags, 30/10.

I Österåker har man inte hunnit svara på inbjudan än meddelar Celine Alfredsson, politisk sekreterare (M):

”Inbjudan som du nämner hade inte nått fram till oss i Österåker, så vi har precis tagit emot den efter att ha begärt att få den på nytt. Vi kommer titta på innehållet och lyfta det inom majoriteten. Vi har inte svarat något på det så i dagsläget har vi inte något att meddela i frågan.”

Kritiserat av DO

Socialdemokraterena, som sitter i opposition i Österåker, har däremot reagerat på brevet. Enligt Sofia Almgren Johansson (S) är arbetet med frivillig återvandring inte en kommunal angelägenhet:

– Det är viktigt att kommunen fokuserar på att stärka välfärden och säkra kompetensen i våra verksamheter, inte på att uppmuntra människor att lämna vår kommun, säger hon.

– Österåker behöver fler som vill leva, bo och arbeta här, inte färre. Att bygga ett starkt och hållbart Österåker handlar om att inkludera, inte exkludera.

Ansträngningarna för att få invandrare att utvandra från Sverige har tidigare kritiserats av bland andra Diskrimineringsombudsmannen (DO) som menar att ett kraftigt höjt återvandringsbidrag kan uppfattas ”som ekonomisk påtryckning, särskilt för personer i ekonomisk och social utsatthet”.

Dessutom menar DO att det kan ”signalera att målgruppen är oönskad i Sverige”. DO tycker heller inte att bidraget är en ändamålsenlig åtgärd för det uttalade målet att minska antalet personer som lever i utanförskap i Sverige.