Stora delar av skärgårdsflottan behöver moderniseras och nästa vecka tas det första konkreta beslutet om att köpa in nya fartyg.
Det är de fem så kallade V-båtarna – Värmdö, Vånö, Väddö, Viberö och Vaxö – samt Saxaren, alla från 1990-talet, som anses dra för mycket bränsle och som ska ersättas av nya, snabbgående båtar med effektivare form på skrovet.
Sjösättningen ska ske successivt med start 2030.
– V-båtarna har skrov som ger mycket svall och mycket motstånd i vattnet. De nya fartygen bedöms kunna minska utsläppen med uppemot 50 procent, runt 400 ton per år, utan att kompromissa med restiderna, säger Michaela Haga (C), ordförande i Sjötrafikutskottet, Region Stockholm.
Troligen hybridteknik
Eftersom de nya båtarna ska trafikera de yttre delarna av skärgården kommer de troligen att drivas med hybridteknik. Rena elfartyg går med dagens teknik bara att använda på kortare sträckor.
– Men teknikutvecklingen går snabbt och vi utesluter inte helt eldrivna fartyg i framtiden, säger Michaela Haga.
Vad som ska hända med de sex båtarna från 1990-talet är inte beslutat.
Mostphotos
Förutom de sex nya snabbgående båtarna ska Region Stockholm köpa in två fartyg som kan bryta is. Av dagens tio isbrytande skärgårdsbåtar är det flera som går för djupt för att kunna trafikera alla rutter.
Vissa öar betjänas i stället av svävare som inte är rullstolsanpassade.
– Med en utökning av den isgående flottan kommer skärgården bli mer tillgänglig vintertid och Waxholmsbolaget kommer att kunna köra rätt fartyg på rätt plats vilket också gör trafiken effektivare och billigare, säger Michaela Haga.
Investeringar i laddinfrastruktur
Kostnaden för de åtta nya fartygen blir 1,7 miljarder – betydligt mer än den miljard som tidigare utredningar har talat om som totalkostnad för en förnyad skärgårdsflotta. Fortfarande återstår flera ytterligare beslut och tekniska vägval innan båtarna kan beställas.
Michaela Haga (C), ordförande i Sjötrafiksutskottet.
Pressbild
Vad som ska hända med de sex 1990-talsbåtarna som ersätts är inte klart – om de ska säljas eller byggas om och behållas på andra skärgårdslinjer.
Ett annat beslut som tas av regionpolitikerna nästa vecka är att börja förbereda investeringar i laddinfrastruktur för sjötrafiken. I första hand gäller det pendelbåtslinjerna som är de som tidigast kommer att gå över till eldrift.
För detta avsätts nu 130 miljoner kronor.
– Båtarna ska kunna laddas vid ändhållplatserna. Utan infrastruktur på plats kan vi inte elektrifiera vår egen flotta eller ställa krav i avtalen. Detta är en bra investering för framtiden och för att minska vår klimatpåverkan, säger Michaela Haga (C).
Då byts skärgårdsbåtarna ut – för en miljard
Waxholm I, Waxholm II, Vaxö, Värmdö, Sandhamn, Dalarö... Redan om några år kan Waxholmsbolaget börja avveckla flera av de klassiska skärgårdbåtarna, för att ersätta med nya hybrid- och elfartyg. Men de tre mest älskade fartygen räddas kvar.
Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar släpper i dag ut mer koldioxid än hela SL:s landtrafik sammanlagt. Region Stockholms trafikförvaltning lägger nu fram en tidsplan för det kommande, stora klimatlyftet.
– SL-bussarna går sedan 2018 helt på förnybara drivmedel. Nu är det sjötrafikens tur, säger Michaela Haga (C), ordförande i trafiknämndens sjötrafikutskott.
Fram till 2035 räknar regionen med att investera en miljard i nya el- och hybridfartyg. Till det kommer 100 miljoner för att bygga ut ny laddinfrastruktur över stora delar av skärgården. Redan 2026 och 2027 pensioneras Waxholm I och Waxholm II, båda från 1983, enligt utredningens förslag.
Ungefär samtidigt föreslår man att avveckla de fem snabbgående så kallade V-båtarna som levererades i början på 1990-talet – Värmdö, Vånö, Väddö, Viberö och Vaxö – samt Saxaren från sent 1990-tal. Först ut blir Vaxö, som föreslås tas ur trafik 2026.
Djurgårdsfärjorna byts ut
Andra fartyg som föreslås försvinna är Sandhamn och Dalarö, båda runt 2030. Också Djurgårdsfärjorna ska bytas ut, men det blir först fram mot slutet av 2030-talet. Innan beslut tas ska dock en fördjupad utvärdering göras.
De så kallade V-båtarna från 1990-talet ska börja fasas ut redan om några år.
Pekka Pääkkö
De nya el- och hybridbåtar som ska köpas in kommer i flera fall bli mindre än dagens, eftersom många av fartygen i dag anses vara överdimentionerade. De blir också lite långsammare men samtidigt tystare och kommer att orsaka mindre svallvågor mot stränderna.
Ett antal av de äldre, traditionella fartygen kommer att renoveras för att få längre livstid – det gäller bland annat Gällnö, Skärgården och Roslagen. De historiska pärlorna Västan, Norrskär och Storskär bevaras också för att förstärka trafiken under turistsäsongen.
"Skulle bli besvikna"
– Det råder politisk enighet om detta. Många stockholmare skulle också bli besvikna om de inte fick se Västan, Norrskär och Storskär i trafik, säger Michaela Haga.
Storskär, Norrskär och Västan får tuffa vidare.
TOMASZ PYDZIK
Investeringarna ska spara pengar på sikt. Men eftersom sjöresandet samtidigt väntas öka kommer årskostnaden för båttrafiken ändå öka från dagens 600 miljoner kronor till 750 miljoner per år.
Moderniseringen ska också göra skärgården mer tillgänglig.
– Det finns ett behov redan i dag av förstärkt trafik till flera av öarna, för att barnfamiljer ska kunna flytta dit och för att ungdomar ska kunna ta sig till stan på kvällar och helger, säger Michaela Haga.
Investeringen sänker kostnaderna på sikt
Investeringarna på 1,1 miljarder inkluderar även nya, eldrivna pendelbåtar och beräknas sänka driftskostnaderna med 15 procent på 30 års sikt.
Energianvändningen minskar med nästan 70 procent per passagerarkilometer.
Den samhällsekonomiska vinsten minskar något på grund av längre restider, eftersom de nya elbåtarna går långsammare av miljöskäl.
Genom att flera av dagens större fartyg ersätts av mindre, med begränsat lastutrymme, ökar risken för sent ankommet gods, enligt förvaltningens konsekvensanalys.
Källa: Trafikförvaltningen, Sjötrafikutredning del 2
De så kallade V-båtarna från 1990-talet ska börja fasas ut redan om några år.
Pekka Pääkkö