Odenplan/Medborgarplatsen
Sommaren 2023 var världens blickar riktade mot Sverige. Efter den nu mördade Salwan Momikas koranbränningar, som bland annat skedde utanför moskén på Södermalm och på Rinkebyplan, stormade flera hundra personer Sveriges ambassad i Bagdad och satte eld på den.
I mars året därpå skedde ytterligare en koranbränning i Stockholm. Enligt åtalet utfördes den vid Odenplan av en kvinna i 50-årsåldern. Hon har nu åtalats för två fall av hets mot folkgrupp, då hon även är misstänkt för att flera gånger ha uttryckt sig nedvärderande mot muslimer i närheten av moskén på Södermalm i april samma år, under högtiden eid al-fitr.
Förnekar brott
Bevisningen består bland annat av förhör och filmklipp.
Fler än ett fåtal
Hets mot folkgrupp innebär att sprida hot, uttrycka missaktning för eller uppmana till våld mot en folkgrupp eller en annan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet.
För att ett meddelande ska anses spritt ska det ha kunnat uppfattas av fler än ett fåtal personer.
För ringa brott är straffet böter, medan det för brott av normalgraden är fängelse i högst två år, och för grova brott fängelse i minst sex månader och upp till fyra år.
Att bränna en koran behöver inte vara ett brott, utan där får rätten väga in andra handlingar och uttalanden i samband med att det sker.
Källa: Åklagarmyndigheten
Det är helt absurt.
Kvinnan, som nekar till brott, hänvisar till yttrandefriheten och att hon hade tillstånd för demonstrationerna.
Avstår kommentarer
Om händelsen utanför moskén på Södermalm säger hon i förhör:
– Vi har liksom bränt koranen. Jag har talat i megafon. Det är sådant man gör på en sådan här demonstration.
En av personerna som befann sig i moskén under demonstrationen har uppgett att det var många som grät och att kvinnans ord sårade.
Både åklagaren och kvinnans advokat avböjer att kommentera åtalet.
Koranbränningar inte alltid hets mot folkgrupp
Förra året dömdes Salwan Najem för fyra fall av hets mot folkgrupp. Han stod åtalad tillsammans med Salwan Momika, som mördades innan domen kom.
Enligt domen ska Salwan Najem både ha bränt Koranen och samtidigt uttalat sig i kränkande ordalag, riktade mot islam, dess företrädare och verksamheten i moskéer.
Stockholms tingsrätt slog fast att agerandet och handlandet med tydlig marginal överskridit vad som är en saklig debatt och kritik, och att han uttryckte missaktning mot folkgruppen muslimer på grund av deras trosuppfattning vid fyra tillfällen.
Källa: Åklagarmyndigheten, Stockholms tingsrätt