Belysningen är något dämpad och en julblomma står på bordet. På en ställning i entrén hänger kläder i olika storlekar, även för barn. En hylla är fylld med leksaker och gosedjur.

– Folk har lämnat saker till oss, så man får ta det man behöver, säger Kerstin Eklöf som tar emot Mitt i på Nacka-Värmdös kvinnojour.

Viktigt arbete. Kerstin Eklöf jobbar på Kvinnojouren Nacka Värmdö.

Pekka Pääkkö

I snart 30 år har jouren hjälpt kvinnor och deras barn att ta sig ur våldsamma relationer. Orsakerna till att de hör av sig är olika. Allt från en känsla att något är fel i relationen, till kvinnor som varje dag hotas till döden och måste ta emot slag och sparkar.

Kontrollerad av mannen

Cirka en tredjedel av kvinnorna har med sig barn i förskole- och skolåldern.

– I många fall är det barnen som avgör att de tar sig därifrån, de gör det för barnens skull, säger Kerstin Eklöf.

Jouren har just nu 85–90 kvinnor som de hjälper och åldern sträcker sig från 18 till 77 år. Cirka 20 procent av dem är från Värmdö, resten från Nacka.

Byråkrati. En kvinna gjorde en tankekarta över alla myndigheter och personer hon måste kontakta för att skapa ett nytt liv.

Pekka Pääkkö

De allra flesta behöver hjälp i minst ett halvår, ofta längre.

Att ta sig ur relationen, och få med sig sina barn, är det största steget, enligt Sofie Öhman, som också jobbar på kvinnojouren. Efter det följer all byråkrati och det hjälper jouren till med.

– Ofta måste kvinnan ordna en egen försörjning och egen bostad, och i vissa fall ny identitet, säger hon.

– Många av kvinnorna har levt helt isolerade med de här mannen, han har kontrollerat varje steg hon tagit, under lång tid. Ibland har de varken fått jobba eller plugga. Inte sällan får vi samtal från en offentlig toalett, där hon kan vara ensam några minuter.

Viktigt arbete. Just nu får ett 90-tal kvinnor hjälp av kvinnojouren Nacka Värmdö.

Pekka Pääkkö

Vanligt med "eftervåld"

Ett vanligt scenario är att mannen fått henne att klippa kontakten med sin familj och sina vänner, enligt Sofie och Kerstin.

– Vi har också exempel när hon behöver uppsöka sjukhus, då propsar mannen på att få följa med in till läkaren för att kontrollera vad hon säger. När han inte får det åker de hem istället.

Enligt Sofie Öhman är det inte ovanligt med så kallat eftervåld. Det är när mannen fortsätter hota och trakassera kvinnan efter att hon lämnat honom. Ofta sker det i samband med lämnandet och hämtandet av barn som de har gemensam vårdnad om.

Allt för få kvinnor orkar polisanmäla våldet, enligt Sofie, men när det sker hjälper jouren till.

Värmdö skrev på till 2024

Nyligen skrevs ett nytt avtal med Värmdö kommun som innebär att jouren återigen – efter två års paus från kommunens sida – kan ta emot hjälpsökande Värmdöbor. Avtalet gäller till slutet av 2023.

Genom åren har de ökat från en till fyra anställda, och antalet hjälpsökande ökar i takt med att kommunerna växer.

Sedan 2020 har Nacka-Värmdös kvinnojour en ny hemsida och är aktiva på Facebook och Instagram. Förra året startade de en chatt som är öppen vissa tider i veckan.

– Det har varit jättebra för att nå framförallt yngre kvinnor. Många hör av sig och det vi hör mer av tyvärr är sexuellt våld, säger Sofie Öhman.

Den största utmaningen för föreningen är pengar för att hålla igång verksamheten på lång sikt.

– Vi skriver bara korta kontrakt med kommunerna och det gör att vi inte vågar satsa och planera framåt som vi skulle vilja, säger Kerstin Eklöf.

Deras dröm är ett långt avtal med båda kommunerna, så att de kan satsa på att utbilda fler volontärer och synas mer utåt.

– Kvinnomisshandel berör hela samhället. En fjärdedel av landets kvinnor har någon gång upplevt våld och hot hemma, det leder till sjukskrivningar och psykisk ohälsa. Vi kan hjälpa företagen att se detta, även jobba med jargongen på arbetsplatsen.