Årsta
Det doftar nybakat i lägenheten på Sandfjärdsgatan med utsikt över grävskoporna på Årstafältet.
Människor som jag tidigare bara gått förbi visste plötsligt vad jag hette och började prata med mig på gatan.
Allt började för åtta år sen när en kollega till Årstabon Agnese Prodniece hade med sig en surdegslimpa till jobbet.
Hon fick lite av degen.
– Mina första bröd blev bra, godare än de man köper i butik men det var "nothing to write home about", säger Agnese Prodniece.
Sedan dess har många bröd passerat hennes ugn.
Agnese låter degen jäsa minst sex timmar i kyl och sex timmar i rumstemperatur. Tomatbrödet till vänster har en glaze med kanel, farinsocker och smör. På Instagramkontot agnes_surdeg kan man se kommande försäljningsdatum.
Mimmi Epstein
Under pandemin bakade hon mycket, även om det blev mindre när hon blev gravid och mådde illa. Sen föddes yngsta barnet med matallergi.
– Surdegsbrödet var en av de få saker han ville och kunde äta. Så trots att det var tids- och energikrävande så var jag motiverad att fortsätta baka, säger Agnese Prodniece, som har två små barn och arbetar heltid som arkitekt.
"Som att bita i moln"
Hon bakade. Och bakade.
– En dag blev brödet riktigt bra – när jag tog en tugga så kändes det som att bita i ett moln. Det var så härligt.
Nästa utmaning var att baka större mängder.
– Först blev det inte lika gott. Där satt jag med extremt många halvbra limpor som jag behövde bli av med, så jag skrev i min bostadsrättsförenings grupp på Facebook att jag ville skänka bort bröd.
Temperaturer och annat noteras vid varje baktillfälle, om brödet blir gott tilldelas det en stjärna i anteckningsboken.
Mimmi Epstein
Gesten uppskattades.
– Människor som jag tidigare bara gått förbi visste plötsligt vad jag hette och började prata med mig på gatan. De ställde vinflaskor, sylt och blommor utanför min dörr.
Samtidigt upptäckte Agnese att det inte är lätt att ge bort något.
– Grannarna började swisha mig olika summor, från 30 till 150 kronor. Så jag bestämde mig för att sätta ett pris, rabatterat för dem som av olika skäl har det svårt ekonomiskt.
66 limpor på en timme
I september sålde Agenese Prodniece sina limpor på en loppis i området. 66 limpor tog slut på en timme.
– Ungefär en i minuten. Det var kö. Jag hann inte ens lägga fram provsmakningen, folk köpte ändå. Jag hyrde festlokalen i huset för att få tillgång till ytterligare en kyl.
Bröden sålde slut på en timme under loppisen i Årsta.
Privat
Nästa popup ägde rum några veckor senare utanför spelbutiken Japon. Då hade hon bakat 75 bröd som också tog slut på en timme. Nästa tillfälle blir den 17 oktober vid Lilla Odesa i centrum.
Trots rusningen är brödet inget som Agnese kan leva på i dagsläget, det blir någonstans runt 130 kronor i timmen före skatt. Hon har inga planer på att starta ett kommersiellt bageri.
– Däremot kan jag tänka mig att hålla kurser framöver. Vi får se. Vi ska i alla fall köpa ett till kylskåp.