Stockholm

Sedan 2023 har staden årligen delat ut 100 miljoner kronor ur sin så kallade trygghetsfond, där bland annat stadsdelarna och andra nämnder kan ansöka om pengar till projekt för att förbättra tryggheten runt om i staden.

Pengarna delas ut tre gånger under året, och i februari beslutade kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott hur 71 miljoner av potten ska fördelas.

Syftet med åtgärderna är att förbättra den offentliga miljön, särskilt platser med stora behov som riskerar bli öppna drogscener eller på andra sätt är utsatta eller eftersatta.

Det kan vara allt från att sätta upp belysning till att rusta upp gångtunnlar och hundrastgårdar.

– Det vi hoppas på att uppnå övergripande är att alla, oavsett kön eller bakgrund, ska känna sig fria att röra sig i staden. När fler människor lockas till platser blir samtidigt droghandel svårare. Det blir en positiv spiral, säger skol- arbetsmarknads- och personalborgarrådet, Emilia Bjuggren (S).

Emilia Bjuggren (S), skol- arbetsmarknads- och personalborgarråd.

Pekka Pääkkö

Här satsas det mest

Hur många projekt som stadens elva stadsdelar har ansökt om, och hur pengarna fördelas, skiljer sig åt runt om i Stockholm (se faktaruta).

En stadsdel som sticker ut är Enskede-Årsta-Vantör, som fått allra flest miljoner beviljade. Här kommer även det dyraste trygghetsprojektet att genomföras – en upprustning av Sandfjärdsparken vid Valla torg för fem miljoner kronor.

Lekparken ska bland annat få nya lekredskap, sittmöbler och bättre belysning.

Tvåbarnspappan George Ringström är ute och promenerar i vårsolen. Han har länge velat se ett lyft av lekparkerna i området.

– Släng upp fler gungor, där är det alltid kö. Det tror jag skulle få fler att vara ute mer.

I övrigt upplever han att området redan är väldigt tryggt.

George Ringström, 33, Valla torg, tycker att prio borde vara just lekparkerna i området.

Rebecca Folkesson

Jonatan Dias Saraiva, 46, står och väntar på tvärbanan vid Valla torg. Han delar George bild av området som lugnt med mycket barnfamiljer. "Men det är klart att mer belysning skulle få det att kännas mer tryggt. Någon mer mataffär och lite bättre cykelvägar hade också varit bra", säger han.

Rebecca Folkesson

Ursula Fernandez är ofta ute med sin hund Zorro sent på kvällen.

– Då vill jag ibland inte gå längre än ut på gården. På vissa vägar här är det mörkt redan tidigt på kvällen och behöver bli ljusare.

Fler bänkar vid parken intill tvärbanan och en större hundrastgård står också på Ursulas önskelista.

– Då tror jag att fler skulle vilja hänga här.

Ursula Fernandez, 82 med hunden Zorro, Valla torg.

Rebecca Folkesson

"Inte ett ghetto"

En stadsdel där det satsas desto mindre är Kungsholmen.

Här är förhoppningen att öka antalet besökare i Kronobergsparken vid Fridhelmsplan genom att rusta upp utegymmet, hundrastgården och placera ut mer grönska – vilket i nuläget är öns enda trygghetsinvestering i år.

Jimmie, som jobbar intill parken, tycker redan att det är trevligt här.

– Det är inte ett ghetto direkt om man säger så. Tänker man på tryggheten skulle jag säga att man borde se till att få bort allt grus så att äldre inte ramlar här.

Mitt på ljusa dagen anser Elin Säfström, en av flera som är ute med sin hund i parken, att det alltid känns tryggt här.

– Men ljus tillhör ju även det man gillar på kvällen. Nu känns det tomt här på kvällarna, folk kanske håller sig borta med flit.

Färre öppna drogscener

Emilia Bjuggren (S) pekar på att Stockholms öppna drogscener minskat i antal sedan staden började med trygghetsinvesteringarna.

Mellan 2024 och 2025 rök fem platser från listan.

– Vi ser tydliga resultat sedan vi började jobba på det här sättet. Samtidigt är vi inte naiva och tror att det bara är på grund av det här. Det är i kombination med samarbete med polis, socialtjänst och fältassistenter som sammantaget ger bättre resultat, säger hon.

Totalt har staden beviljat 46 trygghetsinsatser hittills i år.