Tyresö slott
Havsöringar präglas av vattnet de växer upp i och söker sig tillbaka som vuxna och lägger rom.
I Follbrinkströmmen har nyligen cirka 28 ton grus – eller 600 skottkärror – lagts ut för ge öringen bättre miljöer att yngla av sig i.
Det är med start i september de brukar leka.
– Rommen lägger sig mellan gruskornen. Den ligger där hela vintern och så kläcks de i mars och april och då har öringen ett försprång jämfört med många andra fiskar, säger Oliver Karlöf, fiskekonsulent vid idrottsförvaltningen i Stockholms stad.
Oliver Karlöf är fiskekonsulent vid idrottsförvaltningen i Stockholms stad.
Pekka Pääkkö
Hoppas öka populationen
Det finns redan i dag öring som leker i strömmen men över tid har det blivit en sämre lekmiljö för fisken.
– Vattenflödet varierar över året och när det behöver släppas på mer vatten i Follbrinkströmmen kan gruset ibland spolas undan, säger Hanna Portin, kommunens vattenstrateg.
Fiskeförbud året runt
Follbrinkströmmen har omväxlande strömmande och forsande sträckor med goda förutsättningar för strömlevande fisk.
Den går nedströms Albysjön, via sjön Fatburen som är den sista sjön i Tyresåns sjösystem, och ut i Kalvfjärden.
Den har en totalt fallhöjd på cirka 14 meter.
Det är fiskeförbud i strömmen året runt.
Källa: Tyresåns vattenvårdsförbund, Tyresö kommun
Insatsen för öringen har gjorts på två sträckor. En nära Prinsvillan, på Nordiska museets mark, och en i höjd med bygdegården på kommunens mark.
– Vi hoppas nu att en större del av vattendraget ska passa för öringen. Att de vill leka och fortplanta sig här, så att vi kan se en uppgång i populationen, säger Hanna Portin.
Det var 30 år sedan något liknande gjordes i strömmen.
Tyresö kommun
Stora stenar skyddar
Det var 30 år sedan något liknande gjordes i strömmen, enligt kommunen.
Insatsen finansieras med hjälp av 260 000 kronor i restaureringsbidrag från Havs- och vattenmyndigheten.
Det råder brist på rovfisk
Projektet är ett samarbete mellan Tyresö kommun, Tyresåns vattenvårdsförbund, Tyresö fiskevårdsförening och fiskekonsulenter från Stockholms stad. Elever har hjälpt till ideellt.
Förutom grus har också stora stenar lagts ut.
– Stenarna bromsar vattnet och ger rommen skydd och också ynglen när de har kläckts, säger Oliver Karlöf som berättar att det flera gånger har planterats ut små öringar i strömmen, senast i våras.
Kommer från Åvaån
Öringestammen i strömmen har sitt ursprung i Åvaån.
Över tid syns en minskning av antalet öringar i strömmen men något håller på att hända, konstaterar Karlöf.
– De senaste åren kan vi se att överlevnaden är bättre, fler överlever i havet.
Bakom det ser han flera möjliga orsaker, som bland annat arbetet med att hålla den öringeätande skarven borta och att det finns mer strömming för öringen att äta.
Varför är det viktigt att återskapa lekmiljöerna?
– Det råder brist på rovfisk. Öringen äter mycket storspigg, som ökar enormt, och kan få så sätt hjälpa till med att få ett mer balanserat ekosystem. Det är också en uppskattad sportfisk.