Pensionärsorganisationen PRO Stockholms län har ställt samman officiell statistik från länets alla kommuner, för att räkna ut hur mycket pengar som läggs på äldreomsorg för 80-plussare i dag jämfört med för 15 år sedan.

Resultatet är mycket nedslåede, konstaterar Curre Hansson, ordförande för PRO i länet.

Sammanlagt lade länets kommuner 4 916 miljoner kronor mindre på hemtjänst och äldreboenden för 80-plussare under 2024 jämfört med 2009, om man räknar om siffrorna till dagens penningvärde.

Det innebär en besparing per individ på cirka 50 000 kronor.

Redan 2022 flaggade PRO för liknande siffror – då baserat på utvecklingen fram till 2020. Efter coronapandemin har kostnadsminskningen accelererat ytterligare. 3,2 av de 5 miljarderna försvann mellan 2020 och 2024.

Har sparat mest

– Det är lika ledsamt varje gång jag ser siffrorna. Man skulle önska att politikerna tog äldreomsorgen på lite större allvar efter pandemin. Men i stället fortsätter resurserna att minska, säger Curre Hansson.

Samtidigt syns mycket stora skillnader mellan kommunerna i länet. Mest resurser har sparats bort från äldreomsorgen i Österåker.

– Det är kanske inte så konstigt i en kommun som vill vara bäst i landet på skattesänkning, säger Sven Erik Wånell, pensionerad utredare och den inom PRO som har tagit fram siffrorna.

I Österåker är minskningen sedan 2009 hela 45 procent, från 329 930 kronor per invånare över 80 till 182 436 kronor – alltså nästan en halvering.

"Ansvar för skattemedlen"

Monica Kjellman (L), ordförande i Österåkers vård- och omsorgsnämnden, menar dock att det delvis kan förklaras med effektivisering, förbättrad folkhälsa och att fler äldre klarar sig längre utan stödinsatser.

– Vårt fokus är och förblir att erbjuda en trygg, rättssäker och kvalitativ omsorg för dem som har behov av det, samtidigt som vi använder skattemedlen på ett ansvarsfullt sätt, säger hon till Mitt i.

Efter pandemin talades det om underfinansierad äldreomsorg. Sedan dess har det blivit värre.

Mostphotos

Andra kommuner som sparat mycket på de äldre är Sollentuna och Vaxholm (båda -38 procent), liksom Tyresö (-34 procent), Vallentuna (-33 procent) och Täby (-32 procent).

Den enda kommun som satsar mer i dag än 2009 är Upplands-Bro, som ökat sina kostnader för äldre med 2 procent sedan 2009.

Ingenting har hänt

Tittar man bara på åren efter pandemin har samtliga kommuner fortsatt att spara, utom Järfälla som ökat på med 1 procent.

Sven Erik Wånell var själv sekreterare i den statliga Coronakommissionen som analyserade varför äldreboendena drabbades så hårt under pandemin.

– Kommissionen kom fram till att äldreomsorgen var underfinansierad vilket väckte stor uppmärksamhet då. Men sedan dess har ingenting hänt, konstaterar han.

Den främsta orsaken till kostnadsminskningen är enligt Sven Erik Wånell att kommunerna blivit mycket mer restriktiva med beståndsbedömningen. Andelen 80-plussare som beviljas särskilt boende har minskat från 15,5 procent till 10 procent i länet.

– Det är där vi ser den mest dramatiska förändringen. Och det kan inte förklaras med att folk har blivit friskare. Eftersom vi samtidigt lever längre så blir det lika många sjuka år, säger han.