Sverige låg på i matchinledningen men plötsligt tystnade de cirka 100 åskådarna i sporthallen.

– Peeeekka Kainolainen! skrek Mats Strandberg i mikrofonen.

Finländaren hade skjutit in 0–1 på en kontring.

Roligare än så skulle det dock inte bli för de blåvita. Sverige vann till slut den historiska matchen med hela 13–1.

– Det finns inga protokoll kvar men jag minns att Jan Zackrisson gjorde vårt första mål, säger dåvarande förbundskapten Stefan Kratz 40 år efteråt.

"Land och rike kring"

På den tiden fanns ännu inget regelrätt seriespel berättar han.

– Nej, jag åkte och tittade på turneringar land och rike kring för att hitta de bästa spelarna.

Bild från innebandyns första år, innan det ens fanns seriespel. Olika turneringar avgjordes runt om i landet, och där hittade förbundskaptenen Stefan Kratz sina blivande landslagsspelare. Här är det en match mellan Marieholm och Strandgården som spelades i Mariestad något år före den första landskampen avgjordes i Sollentuna.

Peter Legendi

Bakgrunden till den första landskampen var ett PR-knep. Att kunna visa upp landskamper var en fjäder i hatten när Svenska Innebandyförbundets skulle söka till RF.

Det var ett fåtal personer som jobbade med arrangemanget minns Stefan Kratz.

– Några minuter före matchstart sprang jag själv omkring och kollade att publikinsläppet funkade som det skulle, och han som sjöng nationalsången var en kompis till mig. Han hade inget med innebandy att göra men sjunga kunde han, det var a cappella.

Få stockholmare

Majoriteten av spelarna kom från orter som Mariestad, Mora, Sala och Örebro. Bara två var stockholmare. Ändå spelades matchen i Sollentuna.

– Det var nog mest för att det skulle vara enkelt för finländarna att resa, säger Stefan Kratz.

Bild från en landskamp mot Finland 1986 eller 1987. Från matchen i Sollentuna 1985 finns inga bilder bevarade. "Det var inte så bra lagringsmöjligheter för bilder på den tiden. Jag tror att vi på innebandyförbundet fick vår första dator i slutet av 1980-talet", säger Stefan Kratz.

Stefan Svensson

Vad tänkte du när de gjorde första målet?

– Oj, det är väl preskriberat nu. Vi visste ju inte vilka som var bäst, men sedan visade det sig att det var vi.

En av de två stockholmarna i spelartruppen var i dag 64-årige Thomas Hagert som har bott halva livet i Sollentuna och halva i Upplands Väsby.

– På den tiden spelade jag med Bockarna, som sedan bytte namn till Grimsta AIK. Det var mest turneringar ute i landet, Fagersta och Sala och så, säger han.

Bandy i Helenelund

Thomas Hagert hade bandy som huvudsport och spelade en mängd säsonger med Helenelunds IK med flera kval till högsta serien.

– Jag spelade fotboll i Helenelund också, i division 3. Innebandyn var så färsk då så hade du kunskaper från en annan sport så kunde du hävda dig rätt bra.

Vad kommer du ihåg av den första landskampen?

– Inte så mycket faktiskt. Men jag minns att innebandyn gick otroligt fort framåt de kommande åren efter 1985.

Själv spelade Thomas Hagert med Grimsta AIK tills han var nästan 40 år, och laget gjorde en säsong i högsta serien. Senare har båda hans söner spelat på elitnivå.

– Jag var tränare när de var unga och följde sporten via dem, men mitt intresse dog lite för ett par år sedan när de båda la av. Men nu har jag ett barnbarn som har börjat lira så det kan nog komma tillbaka, säger han.