Bromma

Disa Dahl, 24 år, tävlar i truppgymnastik för Brommagymnasterna och har bland annat tagit guld i EM och medaljer i Nordiska mästerskapen. Hon började med gymnastik när hon var fyra år och sedan hon var tio har hon tränat fyra dagar i veckan.

Under 2024 ökade antalet gymnaster i Stockholm med 3 000 personer. 2026 står 4 200 barn i kö för att börja på gymnastik. Samtidigt är hallbristen akut, enligt den enkät som Gymnastikförbundet Öst har gjort bland Stockholms och Gotlands samtliga gymnastikföreningar.

– Det visade sig att det är anläggningsbrist i alla våra 14 discipliner, oavsett vilken kommun man tillhör. I Stockholms stad är det dock akut, säger Maria Hellzenius, verksamhetschef på Gymnastikförbundet öst.

Disa Dahl (mitten) har hållit på med gymnastik sedan hon var fyra år. Hon har bland annat vunnit EM-guld och tagit medaljer i Nordiska mästerskapen

Christian Lärk

– Man måste verkligen ha drivkraften, viljan och tiden för att det ska gå ihop, säger hon.

Fyra anpassade hallar

I dag finns två anpassade hallar för gymnastik i Stockholm, där redskapen inte behöver plockas undan efter träningarna. Det finns även två delvis anpassade hallar där gymnasterna behöver plocka fram och undan redskapen, något som kan ta upp till en dryg timme av träningspasset som normalt är tre timmar långt.

Disa Dahl tycker att det är fel att det är på det här sättet.

– Man vill ju lägga tiden på att fokusera på gymnastiken.

"För att lyckas som gymnast i Stockholm krävs drivkraft, vilja och tid" säger Disa Dahl.

Christian Lärk

Med anpassade och delvis anpassade hallar menas bland annat att hallarna är tillräckligt stora för att tillåta gymnasternas ofta utrymmeskrävande moment.

Gymnaster som tränar truppgymnastik behöver använda ungefär en timme av varje pass till att plocka fram och ställa tillbaka redskap.

Christian Lärk

Inräknat restiden till och från träningshallarna handlar det för Disas del om fem timmar per träningsdag som hon lägger ner på gymnastiken, vid sidan av studierna till operationssjuksköterska.

Man är inte där för att ställa fram och plocka undan redskap utan man är där för att träna gymnastik.

I dag finns det två specialhallar för de drygt 20 000 gymnaster som är aktiva i Stockholms stad: Åkeshovshallen och Mälarhöjdshallen. Här tränar Brommagymnasterna i Blackebergs gymnasiums gymnastikhall, en hall som inte är anpassad för gymnastik utan kräver att de själva ställer fram och plockar undan redskapen.

Christian Lärk

Slutat boka

Kartläggningen visar även att en del gymnastikföreningar slutar att boka skolornas gymnastiksalar för att de inte alltid får tillgång till redskapen. Skolorna låser helt enkelt in redskap som plintar, satsbrädor och mattor.

Maria Hellzenius, verksamhetschef på Gymnastikförbundet öst, har varit med och tagit fram kartläggningen.

Privat

Maria Hellzenius påpekar dock att vissa skolor lämnar ut nycklar och låter gymnasterna använda redskapen.

– Det bygger mycket på att ha en god relation med rektorn och idrottslärarna.

"Två nya specialhallar"

För att möta gymnasternas behov skulle minst två nya specialhallar för gymnastik behövas i Stockholm. Det skulle handla om hallar helt eller delvis anpassade för truppgymnastik.

– Men vi tror att det på lång sikt snarare handlar om fyra hallar. I närtid handlar det om två nya specialhallar: en i Bromma och en i Älvsjö.

Under 2024 ökade antalet gymnaster i Stockholm med 3 000 personer. 2026 står 4 200 barn i kö till gymnastik, enligt Gymnastikförbundet öst.

Christian Lärk

Gymnastikförbundet har inte tidigare gjort en sådan här undersökning.

– Nu vet vi hur illa det är.